[jfr eng. o. t. sumo; av jap. sumō, eg. om två personer: stöta till varandra, brottas med varandra]
sport. om en japansk form av brottning, där segern går till den som lyckas tvinga motståndaren ur ringen l. få honom att beröra golvet med någon annan kroppsdel än fötterna. Sumo, en form av brottning, som sedan urminnes tider förekommit i Japan, har en starkt religiös prägel och kan betraktas som nationalsporten framför andra, trots att den har ganska få utövare. NFSportlex.(1946). Sporten 1: 623(1966).
