SURV sur4v, sbst.3 , äv. (numera bl. tillf.) SÖRV sœr4v, r. l. m.; best. -en; pl. (i bet. 2) -ar.
Ordformer
(förr äv. -f, -fv-. su- 1847 osv. sö- 1989—1994)
Etymologi
[sv. dial. surv, mängd, hop; sannol. till den avljudande stam som föreligger i nor. sverve, virvla, röra sig runt, sv. dial. (Finl.) svarv, svarv, hop, följe. — Jfr SARV, sbst.2,SORV]
(vard.)
1) om hög l. mängd (av föremål l. människor l. djur); numera nästan bl. i uttr. hela surven, hela högen, alltsammans, alltihop; allesammans; jfr SLURV, sbst.1,SORV.Blanche Stockh. 47(1847). Tror Du det fins i Örebro en boktryckare som ville utan arvode trycka hela surfven i 1,000 Exemplar (mer får han ej). Strindberg Brev 10: 204 (1894). ”Nå, så tag surven”, röt han argt. Smith KRanke 76(1921). En gula, fem istärningar och saften från tre apelsiner per drink. Hela surven åkte ner i mixern. Fagerberg VitmålHj. 86(1966). Hon lät inte imponera sej av studentkårspampar, docenter, profeter, generaldirektörer, statsråd och hela surven. Hedberg Upp 86(1968). Den första sörven (telefonkataloger) är .. på väg till Jönköping, Växjö och Kalmar. SDS 6⁄10 1994, s. A28. jfr SLÄKT-SURV.
2) [specialfall av 1] om skatteutjämningsreserv. För att med nuvarande regler kunna bygga upp en surv på detta belopp (dvs. 50 basbelopp) krävs ett kapitalunderlag på hela 5 miljoner. SvD 21⁄7 1991, Näringsliv s. 6.GbgP 20⁄5 1992, s. 14.
3) virrvarr, oreda o. d. Frågan om kärnkraftsavvecklingen är insvept i en enda stor sörv av motstridiga intressen. SDS 18⁄4 1989, s. 55.
