SUSTENTATION, r. l. f.; best. -en.
Etymologi
[jfr eng., t. o. fr. sustentation; ytterst av lat. sustentatio (gen. -ōnis), vbalsbst. till sustentare (se SUSTENTERA)]
(†) understöd, underhåll. Hööslagh till 3 st. koors Sustentation och födo. HFinLappm. 3: 28 (1682). jfr Ekbohrn (1904).
Ssg (†): SUSTENTATIONS-PENNINGAR, pl. [jfr t. sustentationsgeld] pengar till understöd. At de wid Flottan antagne Fältskärer och Gesäller, under Sjö-Expeditionens uphörande .. hafwa .. efter hwars och ens beskaffenhet och tjenst blifwit tillagde wisza sustentations-penningar. PH 7: 4990 (1760). Därs. 10: 301 (1774).
