SUSTENTEMENT, r. l. m.? l. f.?
Etymologi
[liksom eng. sustentment av ffr. sustentement, av mlat. sustentamentum, bildn. till sustentare (se SUSTENTERA)]
(†) understöd, underhåll. Blef så då och då taldt i Rådet och föreslaget af Hennes Maj:t (dvs. drottning Kristina) sjelf om dess sustentement och underhåll (efter abdikationen). Brahe Tb. 86 (c. 1660).
