SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1998  
SVABBA svab3a2, r. l. f.; best. -an; pl. -or.
Etymologi
[ombildning av SVABB, sbst.2, l. bildat direkt till SVABBA, v.]
(numera föga br.) (ss. brandredskap använd) svabb. Två gamla brandredskap. T. v. en svabba, t. h. en brandspruta av trä. SvD(B) 8⁄5 1921, Söndagsbil. s. 2 (bildtext).
Spoiler title
Spoiler content