SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1999  
SWEDENBORGSK sve3denborjs2k, förr äv. SWEDENBORGISK, adj.
Ordformer
(förr äv. sv-. -borgisk 1788—c. 1860. -borgsk 1862 osv.)
Etymologi
[till personnamnet SWEDENBORG (se SWEDENBORGARE)]
1) som har avseende på l. omfattas av l. är typisk för l. härstammar från naturvetenskapsmannen o. teosofen Emanuel Swedenborg l. swedenborgianismen. Då man helt oförtänkt förspörjer, det hela Svedenborgiska kyrkan på en gång gått öfver til Magnetismen. Kellgren (SVS) 5: 161 (1788). (Filantropiska sällskapet) synes .. hafva varit rent svedenborgiskt. BEMalmström 2: 352 (c. 1860). Mera direkt swedenborgsk förefaller dikten Himlar i Gralstänk. Olsson Fröding 399 (1950).
2) zool. i uttr. den swedenborgska valen, om fossilvalen Balaena svedenborgi Lillj. (som av Swedenborg anfördes ss. bevis för forntidens högre vattenstånd). Lilljeborg Hvaldj. 107 (1862). En grönlandshvalen närstående art var Balaena Swedenborgii eller den Swedenborgska hvalen, hvaraf skelettdelar 1705 träffades i Vånga socken i Vestergötland, och hvilken af Swedenborg anfördes såsom bevis för forntidens högre vattenstånd. Nathorst JordH 1033 (1894).
Spoiler title
Spoiler content