publicerad: 1999
SVEPSAK sve3psa2k, r. l. f.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(svep- (su-, sw-) c. 1588—1939, 1966. svepe- (su-, sw-, -eep-) 1527—1757. -sach 1588. -sak (-aa-) 1527—1939, 1966)
Etymologi
[fsv. svepesak, (orättvist) framkastad anklagelse; ssg med SAK, sbst.; förra leden samhörig med SVEP, sbst.2 — Jfr SVEPSKÄL]
1) (numera knappast br.) svepskäl; särsk. i uttr. få en svepsak till ngt l. att göra ngt, få en förevändning till (att inlåta sig i) ngt l. att göra ngt. GlTer. 11 (c. 1550). Det förwirrade tilståndet i Genua tiente deszutan til en god swepsak, och ursächt at man icke kunde taga del i de wid håfwet på färde warande lust-spel. Runius (SVS) 3: 114 (1709). Romarena stiftade split, och gåfwo allehanda anledningar til misznöje, för at reta .. (makedonierna) at röra sig, och få en swepsak til anfall. Gjörwell o. Bergklint Sam. 151 (1775). (G. III) hade sammandragit sina trupper på norska gränsen och .. gjort en resa dit under svepsak af sin eriksgata. Adlerbeth Ant. 1: 22 (c. 1792). Det föregafs, att kosackerna, som oroat posteringarne i Savolax, ej varit annat än i kosackdrägt förklädde svenskar, genom baron Hastfehrs föranstaltande, för att få en svepsak att utöfva fiendtligheter. Därs. 39. Sluteligen försäkrade biskop Knut, att .. (fördraget) kunde brytas, förebärande åtskilliga obetydliga svepsaker, som grund dertill. Fryxell Ber. 3: 148 (1828). (Sv.) Svepsak .. (eng.) subterfuge, evasion. Björkman (1889). Palmgren Munch-Petersen o. Hartmann (1966; angivet som föråldrat).
2) (†) förevändning till strid l. fientlighet l. angrepp l. tvist o. d.; äv.: strid osv. o. d. föranledd av ringa anledning; särsk. dels i uttr. göra sig en svepsak med ngn o. d., göra l. skaffa sig en förevändning till (att inlåta sig i) strid osv. med ngn, dels i uttr. göra (sig) svepsak med ngt o. d., ta ngt som förevändning till strid osv.; äv. bildl. RP 7: 412 (1639). Om I och öfwerresa til Island .. så måste I ackta Eder öfwermåtton wäl för många edra fiender, att icke dhe slå eder der ihiäl eller sökia nya swepesaker medh eder. JHadorph (1688) i 3SAH 43: 219. (Ingen kristen i Turkiet vågar skaffa trädgård) ty straxt hjelpa Turkarne honom äta opp frukten .. eller göra sig en svepsak med det, slå hufvudet af husbonden och skilja honom så från alltsamman. Eneman Resa 1: 89 (1712). (Romarna) nyttjade det ena (grekiska) partiet at förswaga det andra, gjorde sig swepsak med dem som segrade .. och förwandlade .. Grekland til en Romersk Provins. Regnér Begr. 36 (1780). Svepsak .. (Dvs.) Tvist eller träta som man väcker af föregifven eller ringa anledning. Weste FörslSAOB (c. 1817). Ville man göra svepsak med den nya theorien, så skulle man äfven kunna fråga (osv.). JernkA 1827, s. 449. (Sv.) Svep-sak (t.) Vorwand .. zum Streit. Auerbach (1913). Göra sig en svepsak med ngn. Cannelin (1939).
3) (†) om falsk l. ogrundad anklagelse framställd mot oskyldig person; äv. om trångmål l. bryderi o. d. som ngn oförskyllt försatts i. I haffue en präst i fengsl och häktilsse vdj vijsby slottz torn benämpd her augustinus för ena swepesak skyldt. G1R 4: 396 (1527). (De) tog sigh thet före, som Bencht them altijdh giorde sökandes tilfelle med suepsach att beklaga honom lyff och leffuerne iffrå. BtFinlH 2: 235 (1588). (Sv.) Swepsak .. (t.) eine Sache, darin ein unschuldiger verwickelt wird .. (fr.) embarras. intrigue. Dähnert (1784). En hämdgirig ovän kan sätta den bästa Regent bakom ljuset och genom en så kallad swepsak gifwa ett dödande sting åt en hel slägt. AdP 1789, s. 390. (Sv.) Svepsak .. (t.) Verwickelte Sache. Heinrich (1828).
4) (†) om olaglig pålaga; särsk. i uttr. lägga en svepsak på ngn, pålägga ngn en olaglig pålaga; äv. i pleonastisk förb. med olaglig. (Hans Hansson) ladhe .. och een swepe saak på hele Sochen, til tree (marker) bådhe hele och halff skattar. HA 9: 347 (1599; rättat efter hskr.). Wåre Vndersåter i Laucass Capellegiäld blifue af een wid Nampn Sigfrid Hendrichsson fordom Ryttemästere .. med olaglige suepe saker betungade och skinnede. SUFinlH 2: 295 (1607).
SAOB
Spoiler title
Spoiler content