SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1999  
SVINGEL, sbst.4, r. l. m.; anträffat bl. i sg. best. -el(e)n.
Etymologi
[jfr t. zwingel; till TVINGA]
(†) om det yttersta försvarsverket till en fästning. I mörkaste natt ankommo (vi) oförmärkt för staden (Stargard), då öfversten Bondsdorff (gjorde sig redo till angrepp) på den ena svingeln och porten med sina dragoner. Kurck Lefn. 144 (1705). De Bomb-frie betäkte Batterier, som jag ofwan för Swingelen anlade med Port- och Larm-poster. HC11H 7: 171 (1715).
Spoiler title
Spoiler content