SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1999  
SVÄNGA sväŋ3a2, v.2 -er, -de, -t, -d.
Etymologi
[sv. dial. svänga, sannol. uppkommet ur ett svänja (varvid nj-ljud i vissa dialekter övergått till ng-ljud o. sålunda sammanfallit med pret. o. sup. av SVÄNGA, v.1) (se Hedström SydsmålFolkm. XXXIX f. (1932))]
(i vissa trakter, bygdemålsfärgat) med avs. på häst: svämma (se SVÄMMA, v. I 1); jfr SVÄNNA. Weste (1807). Djuren få ej för länge vistas uti vattnet, och man gör vida bättre att svänga dem två gånger årad med en kort mellantid, än att låta dem på en gång vara längre tid i vattnet. Sjöstedt Husdj. 2: 142 (1862). ”Svänga hästar” är ett extra nöje, återkommande blott ett par gånger under hela exercistiden. I stället för att ryktas föras hästarne ned i ån .. med ryttare i adamsdräkt eller linnebyxor och mössa, beväpnade med halmviskor och ridande barbacka. Kuylenstierna GKasern. 27 (1901). LoW (1911).
Spoiler title
Spoiler content