publicerad: 2000
SYMBOLUM sym4bolum l. -bωl-, n.; best. -bolet (Ahnfelt o. Bergqvist 85 (1895) osv.), i best. anv. äv. utan slutart. (Serenius K 4 b (1734) osv.); pl. -bola (RA I. 3: 87 (1593) osv.), äv. -boler (Sahlstedt Sinnebildsk. 131 (1758), SAOL (1986); se äv. SYMBOL anm.) Anm. I nedanstående språkprov förekommer den lat. formen symbola, pl., av ett symbolum som felaktigt substituerat det lat. ordet symbola, f. [av gr. συμβολή, deltagares bidrag till fest, till den stam som föreligger i SYMBOL] med bet.: inträdesavgift (erlagd av student vid inskrivning vid universitet l. i studentnation). Decanus (kunde) applicera initiandis de twänne så här till hoos oss, som och annorstädes öflige symbola med salt och wijn. UUKonsP 20: 48 (1691).
Etymologi
[av lat. symbolum, av gr. σύμβολον, (kontroll)- märke, (igenkännings)tecken, urspr. betecknande var o. en av två delar av benknota l. trästycke l. smycke o. d. som vardera disponerades av två parter för att vid hopfogning röja sin samhörighet o. därmed identifiera sändebud parterna emellan o. d., ssg av σύν, samman (se SYN-), o. en bildning till stammen i gr. βολή, βόλος, kastande, till βάλλω, kastar, vartill äv. BALLIST, möjl. äv. BAL, sbst.2]
1) (numera föga br.) kännetecken (se d. o. 2), karakteristikum (se KARAKTERISTIKON). Den jämnlikhetsidé, som utgör ett af symbola i den moderna visheten. Schlyter JurAfh. 1: 205 (1836). Siwertz Takl. 29 (1923).
2) (numera föga br.) devis (se DEVIS, sbst.1 3). Grubb 358 (1665). Hans Maj:t (dvs. Christian V) war, efter sit Symbolum: Pro Deo & Populo, gudligt sinnad. Rydén Pontoppidan 31 (1766). Silfverstolpe BokbSthm 133 (1930; om ä. förh.).
3) teol. (i sht skriftligt formulerad) trosbekännelse; bekännelseskrift (ss. igenkänningstecken för viss trosriktning); jfr SYMBOL 2; i pl. förr äv. oeg., om sammanfattningen av de regler som ansågs gälla för viss verksamhet, regelsystem. RA I. 3: 87 (1593). The heliga Symbola, som äre: Symbolum Apostolicum, Symbolum Nicenum och S. Athanasij. Lagförsl. 64 (c. 1609). Vetenskapens orthodoxi fordrar ett symbolum till förenings-punkt, och antingen man afser rättvisa eller tjenlighet kan ej något annat för speciella Botaniken uppgifvas än Linnés skrifter. Fries BotUtfl. 1: 160 (1843). Genom Uppsala mötes beslut 1593 kom Confessio Augustana jämte de tre ekumeniska symbola och mötets eget beslut att ingå i den svenska kyrkans bekännelse. Askmark SvPrästutb. 302 (1943). — jfr DOP-SYMBOLUM.
Spoiler title
Spoiler content