SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 2000  
SYNEDRION syne4drion, äv. 0302 l. SYNEDRIUM syne4drium, n.; best. -iet; pl. -ier.
Ordformer
(-ion 1935 osv. -ium 1775 osv.)
Etymologi
[liksom t. o. eng. synedrion, synedrium, fr. synédrion, nylat. synedrium av gr. συνέδριον, rättsförsamling, till σύνεδρος, sittande tillsammans med, av σύν, samman (se SYN-) o. en bildning till ἕδρα, stol, sittplats, till den rot som äv. föreligger i SITTA]
(om ä., i sht utländska förh.) om den högsta beslutande myndigheten i en stat l. synod l. orden o. d.; särsk. (o. företrädesvis) om den högsta domstolen o. tillika det högsta beslutande rådet i Palestina med säte i Jerusalem på Jesu tid, sanhedrin. Det stora Synedrium, Judarnes högsta domstol, blef af Herode en gång nästan aldeles förstördt. Almquist InlHelSkr. 299 (1775). En af Judarnes fem synedrier. Palmblad Palæst. 317 (1823). Judiska colonister .. byggde ett eget tempel i Alexandria och erhöllo der ett eget Synedrium. Rydberg (o. Tegnér) Engelhardt 1: 7 (1834). I Litauens synod kan hvarje församlingsmedlem deltaga, men ett särskildt utskott, synedriet, fattar besluten. 2NF 23: 1405 (1916). Alla dessa styresmän, som bildade ett synedrion, voro hemliga för medbröderna. Staf PolisvSthm 297 (1950; om orden i Sv. c. 1800). NE (1995).
Spoiler title
Spoiler content