SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 2000  
SYNOVIA synå4via, r.; best. -an.
Etymologi
[jfr t. o. eng. synovia, fr. synovie; av nylat. synovia, sinovia, till gr. σύν, samman (se SYN-), o. lat. ovum, ägg(vita) (se ÄGG); termen tidigast använd av den schweiziske läkaren Paracelsus (1541) om de i kroppen producerade näringsämnena, av hans elever senare inskränkt till ledvätskan. — Jfr SYNOVIAL]
med. ledvätska. Berzelius ÅrsbVetA 1823, s. 207. Synovian är en klibbig, tråddragande, gulaktig vätska, som är grumlig af cellkärnor och rester af förstörda celler. Hammarsten FysiolK 169 (1883). (Synovialkapseln) avsöndrar från sin fria, mot ledhålan vettande yta synovian, ledsmörjan. (Broman o.) Hjortsjö MännRör. 31 (1952).
Spoiler title
Spoiler content