publicerad: 2001
SÅRBAR så3rba2r, adj. -are.
Etymologi
1) motsv. SÅRA, v. I 1, om person (l. djur), äv. om kroppsdel: som kan såras; särsk. i uttr. sårbar punkt, jfr 2 b. Hälen var Akilles’ enda sårbara punkt. SP 1792, nr 7, s. 3. — jfr O-SÅRBAR.
2) i mer l. mindre bildl. anv.; jfr SÅRA, v. I 2. Kallmålningen (på antika glas) skyddades med ett lager av fernissa, men förblev ändock mycket sårbar. Kulturen 1953, s. 145. — särsk.
a) i fråga om strid l. fientlighet mellan krigförande parter; ibland svårt att skilja från c. BEMalmström 4: 383 (c. 1860). (Flanken) är .. en trupps eller en ställnings sårbaraste del, hvilken fienden gerna vill åt. NF 4: 1428 (1881). Med verklig fältherreblick hade Carl XII utsett den punkt, der fiendens långa linea var mest sårbar. FFCarlson i 2SAH 61: 366 (1884). De skrymmande och lätt sårbara sidohjulen voro icke mycket lämpliga för krigsfartyg. Wrangel SvFlBok 185 (1898). Tyskland byggde en gång sitt segerhopp .. på att dess fiende (dvs. Japan) hade så långa och sårbara sjöförbindelser. GHT 1944, nr 23, s. 8.
b) om person: som är själsligen känslig; äv. om sinne, känslor o. d.: som lätt kan såras; särsk. (jfr 1) i uttr. sårbar punkt (se PUNKT 8 b slutet); jfr SÅRA, v. I 2 b. Hon satte fingret på hans mest sårbara punkt. Malmström Hist. 2: 168 (1863). Bred hällens hårda, hvita sköld / kring sjukt och sårbart sinne. Levertin NDikt. 43 (1892). Hade hon fått pröva, att allt som kärleken växer, blir man .. sårbarare? Siwertz JoDr. 264 (1928). Jag blir inte riktigt klok på Hans Hansson. Är han en rädd och sårbar människa .. eller är hans signum känslokyla? SvLittTidskr. 1960, s. 32. — särsk. i uttr. sårbar fåfänga (l. stolthet l. högmod), i fråga om att ngn är fåfäng resp. stolt resp. högmodig o. lätt kan såras. (Den gamle mannen) blottade .. sitt lätt sårbara, lidelsefulla högmod. Enckell Olivpar. 180 (1934). En ung man som i sårbar stolthet tyst håller sig i närheten av den han älskar och tänker: ”jag skall se om hon bryr sig om mig”. Hartman NattLys. 85 (1951). Pratmakaren med den alltid sårbara fåfängan. BonnierLM 1954, s. 732.
c) om organisation l. samhälle o. d.; jfr a. CTOdhner i 3SAH 6: 164 (1892). En utspridning av företagen skulle göra näringslivet mindre sårbart i händelse av krig. SvD(B) 1947, nr 66, s. 4. Längre krig, då provianteringsinstitutionen blev lätt sårbar genom missväxter. Rig 1957, s. 18. Vi har inte råd att vara så här sårbara, säger chefen för överstyrelsen för ekonomiskt försvar .. sedan strömavbrotten i västra Sverige än en gång visat hur känsligt det svenska samhället är. DN 3 ⁄ 1 1986, s. 1.
Avledn.: SÅRBARHET, r. l. f. särsk. till 2, om egenskapen l. tillståndet att vara sårbar. (Sv.) Sårbarhet .. (eng.) vulnerability. Björkman (1889). Det visade sig snart, att .. (luftskeppens) stora sårbarhet gjorde dem mindre användbara i det moderna kriget. Hemskydd. 15 (1939). Hon är egocentrisk, tänker inte alltid på att den egna sårbarheten också kan finnas hos andra. Nyblom Kvinna 339 (1948). Samhällets sårbarhet ökar snabbt med allt fler sammankopplade datasystem. MotRiksd. 1985 ⁄ 86, nr 23, s. 7.
Ssgr (mera tillf.): sårbarhets-beredning. jfr beredning 3 b slutet. För närvarande arbetar sårbarhetsberedningen och skall avge ett slutbetänkande under första halvåret 1984. MotRiksd. 1982 ⁄ 83, nr 1669, s. 6.
-fråga. jfr fråga, sbst. 3. Datateknikens sårbarhets- och säkerhetsfrågor. MotRiksd. 1978 ⁄ 79, nr 2323, s. 4.
-utredning. utredning angående (samhällets) sårbarhet; jfr -beredning. När det gäller sårbarhetsutredningen har .. den ansvarige ministern .. vägrat att låta några parlamentariker ingå. MotRiksd. 1978 ⁄ 79, nr 1791, s. 4.
Spoiler title
Spoiler content