SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 2001  
SÅT 4t, sbst.1, r. l. m. l. f. (Hyltén-Cavallius Vär. 2: 61 (1868) osv.) ((†) n. KongaDombRenov. 1628, s. 158 a); best. -en; pl. -ar (VL 1894, nr 202, s. 2 osv.) l. -er (Balck Idr. 2: 80 (1887) osv.)
Ordformer
(förr äv. -tt)
Etymologi
[fsv. sat, f. o. n., försåt, bakhåll, sata, f., försåt, sv. dial. såt, f. o. n.; jfr fd. saath, bakhåll (d. såt), fvn. sát, f., försåt, nor. dial. såt, f., fiskeställe, mlt. sāte, f., sittande, mht. sāze, f., sittande, säte, boning, feng. sæt, f., försåt; i avljudsförhållande till SITTA. — Jfr FÖRSÅT, sbst.1, SÅTE, sbst.1, 2, SÄTA, v., SÄTE, SÄTER]
jäg. område som avjagas vid omgång av drevjakt; i sht förr äv. om omgång av sådant avjagande. KongaDombRenov. 1628, s. 158 a. Blott smärre ”såter” afjagas för hvarje gång under så litet buller som möjligt. Balck Idr. 2: 80 (1887). Jagtområdet var uppdeladt i 8 såter, af hvilka dock endast de 7 togos, deraf 4 före frukosten. SDS 30 ⁄ 8 1897, s. 2. Plötsligt hörde jag inifrån såten ett kraftigt: ”Pass opp, der kommer han (dvs. en hjort).” Därs. 8 ⁄ 10 1900, s. 3. Första såten .. började tidigt på morgonen. Knöppel Morg. 200 (1913). Marsch ut till första såten. Samzelius Björnsk. 164 (1921). Med blyertslinjer hade han (på kartan) markerat såtarna som skulle drivas av och passkyttarna var markerade med ringar. Ekman Dödsklock. 113 (1963).
Spoiler title
Spoiler content