SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 2001  
SÄDE, sbst.2, n.
Etymologi
[elliptiskt för SÄDES-BRÄNNVIN]
(†) sädesbrännvin. Full på en stol med piskan i hand en bonde han gnolar et qväde: / Nickar så godt vid Konungens skål, berömmer sit herliga säde. Bellman (BellmS) 2: 161 (1775, 1791).
Spoiler title
Spoiler content