publicerad: 2001
SÄKRA sä3kra2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING (se d. o.).
Ordformer
(förr äv. säckra)
1) (†) vara säker l. viss (på resp. om ngt); äv. refl.; jfr SÄKER 3. Dät må du säkra dig Iu längre han (dvs. Psyches kärlekseld) är dålder, / Iu starkare han är åg mera liuflig bler. LejonkDr. 62 (1689). Och skulle .. dher med wara nögdh om min mans swagheet woro af dhen Beskaffenheet iag kunde sielf säkra mig lijfwet. VDAkt. 1706, nr 126. Schultze Ordb. 3890 (c. 1755; angivet ss. ”obsolet”). — särsk.
a) med bestämning inledd av prep. om l. på, betecknande vad man kan vara säker på; jfr b. Jagh .. håller onödigt opreepa (fler skäl till begäran), emedan .. Eders Faderliga Högwyrdigheetz gunstigdt gifna tillsäyelse säkrar migh om all skähligh befordran. VDAkt. 1689, nr 782. Alt så moste iagh wäl wara förtenckt, att mine barn motte haf(w)a hooss sigh een informatorem .. kunnandhess iagh migh ey wijdhare säckra om M(agiste)r Pär som han sigh antagit alle pastoris syslor i Hielmserydh förrätta. Därs. 1690, nr 195. Därs. 1694, nr 1004 (: på).
b) i p. pf. i adjektivisk anv.: säker, viss, övertygad; äv. med anslutning till a. Salige äro the Menniskior, som äre förloste och frälste ifrån alt thet onda .. Och äre förwissade och säkrade om sin oförgängelige Crona och ewiga härligheet. SNicolai Beningen D 1 b (1646). När Gud kallar fadren (herr Håkon i Laiala pastorat) .. skall (herr Johannes) .. wara säkrat at ingen i medlertid skall få nogon tillsäielse på bem:te past(orat) utan hr. Joh(annes). ConsEcclAboP 76 (1657).
2) skapa förvissning (i fråga om ngt), göra (ngn) säker l. viss om att erhålla l. få behålla ngt, göra att ngn väntar sig l. (tryggt) kan räkna med ngt l. ngn; jfr SÄKER 3 o. SÄKER-STÄLLA 1 e. — särsk.
a) göra så i fråga om ngt att man kan vara säker på dess inträffande l. att man får tillgång till det, garantera (ngt). SvLitTidn. 1820, sp. 603. (I. Kreuger) såg att en .. storindustri måste säkra sin tillförsel av material. SvD(A) 1 ⁄ 3 1930, s. 14. För honom voro penningarna bara ett medel att säkra livets nödtorft. Helsingius DetVar 63 (1947). Donation (på 20.000 kronor) avsåg att säkra aktiemajoriteten i Fastighets AB Konviktorium åt universitetet och konviktoriet. LundagKron. 3: 321 (1955). (Eriks av Pommern) strävanden att säkra tronföljden i sin egen pommerska ätt. (Carlsson o.) Rosén SvH 1: 266 (1962).
b) göra så i fråga om ngt att man kan vara säker på dess bestånd; i vissa språkprov äv. att hänföra till 3. Han försökte säkra sin ställning. Ungarn måste begagna sig af det gynnsamma tillfället att säkra sin konstitutionella ställning. Lundegård Stormf. 35 (1893). Den skyddsmur av andliga värden, som kunde säkra vår självständighet som kulturfolk. Lidforss Kås. 1: 207 (1908). Nordiska ortsnamn uppträda särskilt där, varest det gällde att skydda viktiga vattenvägar och säkra handelsvägarna. ÅbRiksförSvenskhUtl. 1932, s. 56. Den som är säker på sig själv säkrar sin ställning hos dem, av vilka han är beroende. Rabenius KristinaKlock. 221 (1942). Jag vet .. hur partier och organisationer automatiskt reagerar för att säkra de sinas intressen. Myrdal AnnanVärld 247 (1984).
c) med konkret objekt, särsk. betecknande fingeravtryck l. spår lämnat av brottsling o. d.: göra beständigt, handha så att det inte försvinner. Ett fingeravtryck, som exakt stämmer med dem vi säkrade efter inbrottet på Banérgatan. Lindgren MästBlomkv. 125 (1946). Kriminalteknikerna har säkrat hotellskrivmaskinens engångsfärgband och där kan hela texten från fullmakterna utläsas. SvD 13 ⁄ 4 1989, s. 6. Metoden (vid konservering av fresker) är följande: 1) säkring av puts, 2) säkring av löst sittande färg med ett syntetbindemedel (osv.). Därs. 29 ⁄ 12 1989, 1: 14.
d) i p. pf. i adjektivisk anv.: säker (se d. o. 3 b). Priset (på New York Herald) var .. en cent, men .. då framgången syntes säkrad, höjdes det till två. Sylwan ModPress. 45 (1906). ”Times” säger, att freden är säkrad, om Tyskland gifver så goda råd i Wien som Frankrike i Petersburg. PT 28 ⁄ 7 1914, s. 2. Det fanns många bland rallarna, som spelade dragspel och fiol, så musiken var säkrad. Rallarminn. 220 (1949). Bilindustriarbetarna hos General Motors i Detroit har sin sysselsättning säkrad åtminstone t. v. SDS 7 ⁄ 4 1963, s. 22.
e) sport. i uttr. säkra segern o. d. Många minuter voro inte kvar (av bandymatchen), men A. I. K. hann i alla fall att säkra segern efter ett mål, lika billigt, som det föregående. IdrBl. 2 ⁄ 1 1924, s. 2. Säkrande de 8 poängen för England. Tegnér Paris 17 (1924). Liverpool säkrade ligasegern tack vare 1—0 mot Tottenham hemma i lördags. GbgP 26 ⁄ 4 1988, s. 35.
f) med direkt o. indirekt (äv. refl.) objekt; äv. med objektet ersatt av prep.-uttr. inlett av om, betecknande vad man kan vara säker att erhålla l. behålla. Arbetarbostäder .. utgöra (för arbetsgivaren) .. ett förträffligt medel att göra arbetarne bofasta i närheten af arbetsplatsen och att säkra sig en stam goda arbetskrafter. EkonS 2: 648 (1902). Han behöfver pengar för att säkra sig patenträttigheter. Hallström Erot. 32 (1908). (Trestegshopparen) nådde 14,17 m., därmed säkrande sig en plats i finalen. Olympiad. 1912, Red. 370 (1913). En enda av dessa ideala organisationer (som ville förverkliga idealsamhället) har .. säkrat sig en plats i litteraturhistorien. Johanson SpeglL 182 (1922, 1926). Vi måste säkra oss om hans namn (vid aktieteckning). Krusenstjerna Händ. 54 (1929). Något som alltid och under alla förhållanden kunde säkra sin ägare utkomst, var handens arbetsskicklighet, menade Rousseau. ÅbSvUndH 56—57: 90 (1939). Det gällde att på ena eller andra sättet säkra sig ett rum i trängseln. NAhnlund i 3SAH LXV. 2: 30 (1955).
g) (numera mindre br.) med bestämning inledd av prep. mot, betecknande vad man tack vare vidtagna åtgärder kan räkna med inte ska inträffa, skydda mot; äv. refl.; jfr 3 a. Likaledes är det först genom att taga den köpta saken i besittning, som köparen säkrar sig mot att säljaren lämnar den som pant för någon sin skuld. Björling CivR 58 (1906). En stackars kvinna .. plägade ofta .. göra ett självmordsförsök .. genom vilket hon plötsligen blev det allmänna samtalsämnet .. hon var en tid bortåt säkrad mot obemärkthetens kval. Bjerre Själsläk. 163 (1914). Så ville de (genom att gifta sig) säkra sina ättlingar mot arvsprocesser. Gierow HjLust 188 (1944).
3) göra (ngt (i sht förr äv. ngn, särsk. sig)) säkert (säker) l. utan fara, (gm förebyggande åtgärd) skydda (se SKYDDA v.2 1—3) (ngt (l. ngn)) mot skada l. angrepp; särsk. med avs. på ekonomi l. förmögenhet o. d.; jfr 2 (b), SÄKER 2 o. SÄKER-STÄLLA 1 b. För att säkra genomfarten är man .. betänkt på att låta bordvartskanonerna utboja den rensade farleden. TSjöv. 1890, s. 146. Elkan Hall 203 (1899; i p.pf., om förmögenhet o. d.). En politisk intrigmakare .. alltid säkrande sig själf, äfven i de djärfvaste anslag. Warburg Rydbg 1: 377 (1900). Emellertid var banans kraftbehof ensamt ej tillfyllest för säkrande af kraftverkets ekonomi. Verkstäd. 1915, s. 420. Tack vare, att regeringen i det avgörande ögonblicket trätt in och säkrat den mindre summa, som fattades sedan (osv.). SvD(A) 2 ⁄ 2 1933, s. 3. Han hade inte råd med att bli illa berörd .. förrän Malaga var säkrad. Östergren Ankare 144 (1988). — särsk.
a) (numera mindre br.) med (refl.) personobjekt, särsk. i uttr. säkra sig mot ngt; jfr 2 g. Flyktingen, som .. kan bli upptagen i chevsurernas gemenskap och därmed för alltid säkra sig mot alla faror. Johnsson Essad Kauk. 106 (1931). Med denna eld (dvs. magisk gnideld) har man tänt ris på vägen och drivit fram kreaturen däröver för att på detta vis säkra dem mot .. farligheter under sommaren. Arv 1946, s. 171. IllSvOrdb. (1964).
b) i utvidgad anv., med avs. på (ngns l. ngts) framtid l. ålderdom o. d.; äv. i p. pf. i adjektivisk anv.: säker, trygg, utan fara. Så var min lycka gjord och min framtid säkrad. Hellström Malmros 211 (1931). Ni intresserar mig bara såtillvida, som jag vill säkra er ålderdom. Riwkin Ilf o. Petrov Stol. 33 (1937). Vi vill använda den miljon vi sparat under året till att säkra bibliotekens framtid. DN 30 ⁄ 1 1987, 1: 30.
c) [jfr motsv. anv. av eng. secure] (mera tillf.) i fråga om att vidta försiktighets- l. försvarsåtgärder för att på ett säkert sätt kunna utföra militär l. polisiär uppgift; äv. utan obj. När den tyska fronten sprängdes vid Avranches stod den amerikanska genombrytningsstyrkan inför en dubbel eller kanske rent av trefaldig uppgift, nämligen att rensa Bretagne samt att slå fram mot öster och säkra mot söder. SvD(A) 20 ⁄ 8 1944, s. 5. Det är andra poliser som säkrar ett hus med en farlig person. Men det är vi (piketpoliser) som bankar på hans dörr. SvD 31 ⁄ 3 1990, s. 6.
4) med avs. på föremål som kan röra sig, särsk. maskindel l. mutter o. d.: hindra farlig l. oönskad rörelse hos, spärra (se SPÄRRA, v.1 6); med avs. på lucka (se LUCKA, sbst.2 1) l. dörr o. d. äv.: göra så med att den inte går att öppna, låsa; äv. i p. pf. i adjektivisk anv.; jfr SÄKER 2 c. Hallström Reseb. 40 (1898; i p. pf.). Muttern säkras genom en stoppskruf. HufvudkatalSonesson 1920, 3: 394. Det fanns en liten tittlucka på dörren, som utom låset kunde säkras med en bastant järnkedja. Holmström Däck 212 (1927). Olyckan ledde till att hyresvärden redan dagen därpå säkrade samtliga fönster i fastigheten. Säkerhetshandb. 13 (1990). — särsk. med avs. på vapen: sätta spärr (se SPÄRR, sbst.3 3) i l. ställa vapens lås (se d. o. 2 a) så att skott inte kan avlossas. (Karbinen) skall, vare sig den är laddad eller icke, vara ”säkrad”, till dess eldgifning eller laddning eger rum, d. v. s. att säkerhetsspärrens blad skall vara fördt öfver åt höger. KrigVAT 1895, s. 259. Skulle skotten .. icke komma att lossas, skjutes knappen tillbaka i sitt förra läge, då geväret åter blir säkradt. Högdahl Jaktb. 30 (1913). Efter daglig tillsyn .. skall .. vapnet (vara) säkrat och mynningsblecket fastsatt. SoldatinstrInf. 1944, s. 23. Han säkrade sitt vapen. Delblanc Homunc. 176 (1965). — jfr O-SÄKRA, O-SÄKRAD, SJÄLV-SÄKRANDE.
5) [möjl. eg. bildl. anv. av 3] (numera mindre br.) med avs. på berättelse l. slutsats o. d.: göra pålitlig; jfr SÄKER 4 b. Ingen punkt i den historiska traditionen är för alltid säkrad, ej ens Jesu existens. SvTeolKv. 1932, s. 96. Vill man yttermera säkra artbestämningen (hos vattennäbbmusen), kan man se på tänderna. Ekman DjurFjäll. 102 (1944).
SAOB
Spoiler title
Spoiler content