SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 2002  
SÄTERI 1teri4, n.; best. -(e)t; pl. -er (KOF II. 1: 432 (1659) osv.) ((†) = KOF II. 1: 303 (1659); -(e)n KOF II 2: 307 (c. 1655), WoH (1904)).
Ordformer
(sett- 1554. sät(h)- 1642 osv. sätt- 16561889)
Etymologi
[fsv. säteri, n.?; ombildning av SÄTE, sbst.1, i bet. 4 a, l. SÄTESGÅRD, efter ett sådant ord som l. ord av samma slag som FÖGDERI]
gård (se GÅRD, sbst.1 6, 6 b) som beboddes av adelsman (o. vanl. utgjorde huvudgård i ett komplex av spridda frälsegårdar) o. för vilken ägaren åtnjöt frihet från skatter o. d., sätesgård; äv. (o. utom i skildring av ä. förh. numera bl.) om gård som varit säteri. Han hade kiöptt skatt iordh wtoffuer sith fulth setterij vdi K. M. forbud. BtFinlH 2: 127 (1554). Adeliga Säterier, med eller utan Rå- och Rörs-Hemman, med eller utan Ladu-gårdar. VetAH 1741, s. 21. Ridderskapet och Adelen har frånsagt sig rättigheten att med andras uteslutande besitta Säterier. Backman Lags. 1—2: 99 (i handl. fr. 1810). Det finnes .. en del s. k. berustade säterier. De äro neml(igen) sådane, som vid k(ung) Carl XI:s reduktioner blifvit indragne .. men som egarne sedermera återvunnit till säterifrihet mot vilkor att dem berusta. Agardh (o. Ljungberg) II. 2: 440 (1856). Sedan man passerat .. (Överlännäs) kyrka, kommer man efter några minuters färd till Norrlands enda säteri, det utsökt skönt belägna Holm. IllSv. 2: 116 (1882). Säteriet .. (omfattade) femhundra tunnland öppen jord .. ett tjugutal torp, rika fiskevatten och flera tusen tunnland skog. Hellström Storm 9 (1935). Såväl mangårdsbyggnaden som de båda flyglarna uppfördes redan på 1640-talet och har sedan dess bevarat sin 1600-talsprägel. Lövsta säteri utgör därmed det äldsta bevarade säteriet i kommunen. RiksdP 198182, nr 63, s. 50. — jfr ALLODIAL-, FLYTTE-, FRÄLSE-, KRONO-, RUSTHÅLLS-, SKATTE-SÄTERI.
Ssgr: A (i allm. om ä. förh.): SÄTERI-BILDNING. förhållandet l. verksamheten att bilda säteri; i sht i pl. äv. konkret: säteri; jfr bildning 4. Ymer 1932, s. 126. Städernas tillväxt och uppkomsten av stora säteribildningar i den nya adelns ägo .. samverkade till att stegra behovet av nya gudstjänstrum. Näsström FornDSv. 2: 53 (1948). Säteribildningen blev särskilt livlig i Stockholmstrakten — på Värmdön räknades 42 säterier på 1650-talet mot ett enda på 1500-talet. TurÅ 1973, s. 231.
-BOSTÄLLE. (†) boställe (se d. o. 3) i form av säteri. 3PrästP 8: 179 (1734). Branting Förf. 3: 309 (1831).
-BYGGNAD. (säteri- 1787 osv. säteris- 1714) om verksamheten att bygga säterier; äv. o. numera bl. konkret: byggnad (se d. o. 3) tillhörande säteri, särsk. om huvudbyggnaden. Der .. lijkväl emot bemälte säterisfrihet säterisbygnaden til landets heder och prydnat åhrligen underhållas måste, utan och derigenom aldeles ruinera godsen. RARP 17: 342 (1714). En änka, som upplåtit jordbruket till bönder och låtit säteribyggnaderna förfalla, fick 1681 likväl tillbaka säteriprivilegierna, sedan man bl. a. dragit sig till minnes, att hennes man fallit vid Köpenhamns belägring 1659. HT 1978, s. 104.
-EGENDOM. egendom (se d. o. 3 b) som var säteri. IT 1791, nr 3, s. 4.
-FLYTTNING. flyttning av säterifrihet från en gård till en annan; jfr flytte-säteri. BtRiksdP 1898, Saml. 1. I. 2: nr 52, s. 63.
-FOGDE. jfr fogde 3 a. PT 1758, nr 60, Bil. s. 1.
-FRIHET~02 l. ~20. (säteri- 1770 osv. säteris- 16681833) om frihet från skatter o. d. som säteri åtnjöt. Banér GenGuvBer. 70 (i handl. fr. 1668). De förmoner och fördelar, hwilka hänga wid Säteris friheten neml(igen) Mantals- Boskaps- Skutsfärds- Lagmans- och Häradshöfdings-Penningarne, Tionde, Durcktågs-gärden Frihet för Knektehållet, Contributionerne (osv.). LMil. 3: 191 (1692). De som innehafva Säterijer, och dem icke med behörige Caracters bygnader enligit Kongl. förordningarne underhållit, har jag påmint .. wid wijte af Säterijes frihetens förlust, fullgiöra theras skyldighet. VgFmT I. 6—7: 33 (1755). Säterier förekomma emellertid .. ej endast bland frälse — utan äfven bland krono- och skatteegendomar, liksom också säterifrihet åtnjutits på kungs- och kungeladugårdar. Thulin Mant. 2: 69 (1935). Lövsätra .. donerades (1637) till .. rådmannen Johan Ersson Furubom .. som här byggde säteri före 1656. Dennes son .. fråntogs säterifriheten 1682 på grund av sin egenskap av ofrälse, men fick senare tillåtelse att behålla densamma på grund av egendomens .. goda tillstånd. Fatab. 1946, s. 25.
-GRUND. mark(område) av säterinatur; jfr grund, sbst.1 II 3. AdP 1789, 1: 178. Sågqvarnar, som å Säteri- och Frelse- eller Skatte-grund med vederbörligt lof och tilstånd redan anlagde blifvit. Gynther Förf. 7: 550 (1861).
-GÅRD. säteri; jfr gård, sbst.1 6. Den 27 Febr. .. kommer på Säterie-Gården Långbro .. at bort-Auctioneras allahanda Husgerådssaker. PT 1758, nr 13, s. 4. SP 1792, nr 193, s. 4.
-HEMMAN. frälsehemman som lydde under säteri. Bergv. 2: 202 (1741). Heckscher SvEkonH 1: 321 (1936).
-JORD. jord (se d. o. 5) av säterinatur. Såsom ägare af Femton Mantal Säteri i Swerige, anhåller jag at Besittnings-rättigheten å Säterijord, måtte blifwa allmän för hwarje Medborgare i Staten. AdP 1800, 1: 508.
-LADUGÅRD. jfr ladugård 2. Knapparp, säteriladugård, har goda egor och är temligen wäl bebygdt. Allwin Mo 177 (1857). Höjer Sv. 2: 214 (1881).
-NATUR. (numera föga br.) egenskapen att vara säteri; jfr natur 2 e. Trolle-Wachtmeister Ant. 1: 220 (1809). 3NF 16: 144 (1930).
-RANNSAKNING~120. (numera mindre br.) jfr rannsakning 2. Två, år 1678 och 1681 igångsatta stora säterirannsakningar röjde upp med en mängd missbruk och inskränkte avsevärt säteriernas antal. Heckscher SvEkonH 1: 319 (1936).
-RUSTHÅLL~02 l. ~20. (säteri- 1691 osv. säteris- 1723) säteri med skyldighet att uppsätta o. underhålla ryttare o. häst, berustat (se berustad 1) säteri; jfr rusthåll 2. LMil. 2: 500 (1691). Säteri-Rusthåll hafva varit Frälse-Säterier, hvilka vid Carl XI:s Reduction blifvit indragne, men ägarne sedan återställde, med vilkor att derföre Rusta. Björnstjerna Beskattn. 127 (1832).
-RÄTTIGHET~102, äv. ~200. (säteri- 1928 osv. säteris- 1805) rättighet innebärande säterifrihet. SvKrigCivCal. 1805, s. 156.
-TAK. byggn. tak bestående av två medelst vertikal mellanled förbundna fall; jfr italiensk c. Hufvudbyggnadens höga tak visar nu dubbla fall, åt alla fyra sidorna skilda genom en lodrät afsats: det i Sverige omtyckta s. k. säteritaket. MeddSlöjdF 1897, 1: 57. Endast säteritaket (på Esbogård i Finl.) och de fyra hörntornen .. minna om den Karolinska stilens pomp och ståt. SvKulturb. 7—8: 330 (1931).
-TORP. torp lydande under säteri. Efter det (gods)egaren antagit några stat-torpare, äro äfven flere säteri-torp utarrenderade. LBÄ 44—50: 110 (1801).
-ÄGARE. ägare av säteri. SvFatburen 3: 69 (1768). Som Säteriegarne voro de största jordegarne i Socknen, hade sål(edes) mäst at säga. Muncktell Dagb. 2: 115 (1817). Ständernas beslut om säteriegarnes inträde i bondeståndet. MinnSvNH XII. 2: 132 (1840).
B (†): SÄTERIS-BYGGNAD, -FRIHET, -RUSTHÅLL, -RÄTTIGHET, se A.
Spoiler title
Spoiler content