publicerad: 2002
SÄVENBOM sä3venbωm2, förr äv. SADE(N)BOM l. SIBENBOM, r. l. m. (G1R 25: 635 (1555) osv.) ((†) n. G1R 25: 531 (1555), Utterman Ertmann A 3 b (1672)); best. -bommen; pl. (i bet. 1, numera föga br.) -ar (Weste (1807), Meurman (1847)).
Ordformer
(sade- 1746. saden- c. 1645. seven- (-fw-, -u-, -w-) 1556—1847. siben- (-ie-) 1672. siwen- c. 1645. szäffwen- 1560. säwe- 1698—1739. säven- (-fv-, -fw-, -än-) 1555 osv. -baum 1642—1675. -bohm 1672. -bom 1556 osv. -bomen, sg. best. c. 1817—1906. -bommen, sg. best. 1891 osv. -boum 1555)
Etymologi
[fsv. sävenbom; jfr fd. sevenbom (d. sevenbom), mlt. sevenbōm, motsv. fht. sewinbaum (t. sebenbaum, i ä. t. o. t. dial. äv. sade(n)baum, sevenbaum, siebenbaum m. fl. andra former); ssg med BOM, sbst.1; förleden ytterst av mlat. savina (se SÄVEN-)]
1) bot. ss. benämning på den till släkten enar hörande, i Syd- o. Mellaneuropa vilt växande (o. i Sv. ibland odlade) buskväxten Juniperus sabina Lin.; jfr SKÄLE-, SÄVEN-, SÄVILLE-TRÄ. HFinlH 4: 122 (1556). Sabina eller Säfwenbom war här mycket planterad, såsom et ståteligt medicament för hästar emot qwarkan. Linné Sk. 314 (1751). Med Enen .. (är) Säfvenbom (besläktad). Regnér Begr. 2: 69 (1813). Hylander PrydnV 51 (1948).
2) om ä. förh. ss. ämnesnamn, om de ss. läkemedel avsedda, pulvriserade, unga grenarna av den under 1 nämnda växten. Vij haffve .. latijd schriffve vår fogte .. till, att han .. skall förskicke till edher ifrå för:ne Helsingforss någett sävänboum .. hvilckett I kunne lathe bruke till the siuke knechters behoff. G1R 25: 531 (1555). Ett nyttigt Baadh at rensa Qwinnors tilbörliga Renselse .. Man skal taga Poleja, Åckermynta .. Seuenbaum, Matram (osv.). Månsson Åderlåt. 69 (1642). Enebär och Säfwenbom, lika mycket, wäl smått stött, kokas i en kruka, sätt en tratt öfwer och lät ångan däraf gå in i örat; hjelper för döfhet och susande. Bruno Gumm. 16 (1762). Sävenbom .. de på våren insamlade unga bladbärande smågrenarna av Juniperus sabina L. Gentz Lindgren 284 (1940). jfr: I synnerhet drottning Kristina drabbades efter sin abdikation av denna slags polemik: att hon var omringad av en stab abortörer som gav henne olika örter — i synnerhet något som kallades sadebaum — som fosterfördrivningsmedel. ForsknFramst. 1977, nr 5—6, s. 88.
Ssgr (i allm. till 2): A (numera föga br.): SÄVENBOM-CERAT, -OLJA, -SALVA, se B.
B: (1) SÄVENBOMS-BUSKE. (numera föga br.) sävenbom (se d. o. 1); jfr sabin-buske. Fries Växtr. 248 (1884). —
-CERAT. (sävenbom- 1851—1868. sävenboms- 1902 osv.) (förr) sävenbomssalva. Säfwenbomcerat. Tag Gult vax .. Säfvenbom-qvistar .. Skiradt ister .. Verkar irriterande på huden, men icke blåsdragande; användes för att hålla vesicatorier ock fontaneller flytande. Berlin Farm. 2: 209 (1851). Gentz Lindgren 284 (1940). —
-OLJA. (sävenbom- 1739—1922. sävenboms- 1698 osv.) jfr sabin-olja. ApotT 1698, s. 55. Säfvenbomsolja fås af barren på säfvenbom, Juniperus Sabina. Den är vattenklar och har lukt och smak af säfvenbom. Berzelius Kemi 4: 421 (1827). Säfvenbomolja .. gift I kl. VaruförtTulltaxa 1: 443 (1912). Gentz Lindgren 284 (1940). —
-SALVA. (sävenbom- 1891. sävenboms- 1902 osv.) Lindgren Läkem. (1891). Sävenbomssalva .. beredes genom digestion av sävenbom med ister och vax. Gentz Lindgren 284 (1940).
SAOB
Spoiler title
Spoiler content