SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 2002  
SÖCKEN sök3en2, adj. -knare (komp. dock mera tillf. o. endast i bet. b, Olson VDikt. 39 (1947)); n. o. adv. -T (Rosenhane Oec. 52 (1662) osv.).
Ordformer
(söchn 1704. söcken (-kk-) 1662 osv. söckn- (-ch-) 1724 osv. söken 16621935. sökn 15381807. sökn- 15411756)
Etymologi
[fsv. sykn, sökn, särsk. om dag: på vilken arbete är tillåtet (av kyrkan), sv. dial. sykn, söcken, äv.: tråkig, ledsam, ängslig m. m.; jfr fd. sykæn, ä. d. søgen (d. søgn), fvn. sykn (i lexikografisk litteratur vanl. ansatt med långt y), sœkn, fnor. sygn, syngn, alla, om dag: söcken, sannol. identiskt med fvn. sykn, oskyldig, ansvarsfri, straffri, motsv. got. swikns, oskyldig, ren, kysk (samhörigt med feng. swicn, frikännande); jfr Thors KristnTermFsv. 367 ff. (1957); av ovisst ursprung. — Jfr SÖCKEN, sbst., SÖCKENDAG]
(numera bl. i visssa trakter, bygdemålsfärgat) om veckodag: som inte är söndag l. helgdag; äv.: som är utmärkande för l. hänför sig till de ”söckna” dagarna, vardags-, arbets-; i n. sg. äv. närmande sig substantivisk anv. (jfr a): vardag. (Lat.) Dies intercisus .. (sv.) som är halff helig och halff sökn. VarRerV 4 (1538). En Academiæ Trägårdsmästare här (i Uppsala) .. är förbunden att dageligen uppassa wid orangeriet icke allenast söckne dagar, utan ock sielfwa Söndagarne och högtids-dagarne. Linné Bref I. 1: 196 (1764). Genast jag kom hit (till staden), började jag på med korderojsbyxor och öppen väst midt i söckna veckan. Hedenstierna Jönsson 48 (1894). Danjel och Olof skulle stanna kvar på nybygget över söndagen och hjälpa till med vetet, när det blev söckent igen. Moberg SistBr. 165 (1959). — särsk.
a) (†) i n. sg. obest., närmande sig substantivisk anv. (jfr huvudmom.), i förb. med heligt l. heligdagar; särsk. i det adverbiella uttr. heligt och söckent, helgdag och vardag, heligt eller söckent, helgdag eller vardag; jfr SÖCKEN, sbst. b α. Drängar som dässemellan och heligdagarna så wäll som sökent willia äta och förtära. Rosenhane Oec. 52 (1662). Jagh .. lät mig hwarcken heligt eller Söckent förtryta, att gifwa bådhe officerare och Ryttare, som bonde gehör, hielpandes dem altijdh så af, som iag sågh kunna befridiga och Contentera dem. HSH 31: 365 (1662). Ett kroghuus .. hwilket orsakar heligt och söckent hwarjehanda synder och laster. Cavallin Herdam. 3: 258 (i handl. fr. 1762). Vi hafva .. sett, huru åren förlupo för våra fäder, med .. vexling mellan heligt och söckent. Hildebrand Medelt. 1: 173 (1880).
b) tråkig, glädjelös, trist. En sådan söchn och aflägze orth .. at det är ingen glädie för mig och dhe mine til at der wistas. VDAkt. 1704, nr 120. Min lilla goda Anna! Jag var rätt glad att i dag få ditt bref; ty det är alltför söckne de postdagar då jag ej får någon rad hemifrån. Tegnér Brev 5: 228 (1829). Det måste .. bli sökent för honom att i alla tider ligga ensam uppe på en drängkammare. Wägner Sval. 173 (1929). En söcken, understundom torftig kostymering. OoB 1931, s. 220. I några dagar gick Åsa som på små moln .. Men sedan tycktes allt bli lika söckent som förut. Edqvist MannHem 207 (1969).
Spoiler title
Spoiler content