SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 2003  
TAME, f.
Etymologi
[sv. dial. tama, tamme, f., handlag, inövad färdighet; jfr nor. nn. tame, m., övning, färdighet, vana; avledn. av TAM]
(†) motsv. TAM 2: inövad färdighet. Åsnan .. är een .. olärachtigh och obeqwemdh beest til all tame och konstestycke. SLaurentii Ridd. G 2 a (1622).
Spoiler title
Spoiler content