TARTUFFEL, r. l. f. l. m.; pl. -tuffler; l. TARTUFEL, r. l. f. l. m.; anträffat bl. i pl. -tufeler; l. TARTYFEL, r. l. f. l. m.; anträffat bl. i pl. -tüfler; l. TARTYFFEL, r. l. f. l. m.; anträffat bl. i sg. best. -tyffelen.
Ordformer
(-tuf- 1690—1754. -tuff- 1722—1880. -tüf- 1728. -tyff- 1751)
Etymologi
[jfr ä. d. tartuffel, tartøffel, ä. nl. tartuffel, ä. t. tartuffel, tartoffel, tartüffel; ytterst av it. tartufolo, potatis, eg.: tryffel, dimin. av tartufo (se TARTUFFE)]
(†) om sort av potatis. Tartufeler, Solanum tuberosum, lägges i Jorden om Wåhren. Rålamb 14: 9 (1690). Tartuffler. Är ett annat slag af Jord-Artiskocker. Ahlich 115 (1722). Tartuffel med Potatoës wäxte i .. trägården .. Bägge örterne woro så lika som et par styfrar, men med den åtskilnad allenast, at Tartyffelen hade blå, men Potaterna hwita blommor, så at de helt wist intet äro annat, än endast varieteter. Linné Sk. 355 (1751). Solanum Tuberosum, Tartufeler, eller Potatoës, Gul, Röd eller Hwit, wäxer bäst i lätt sand-mylla. Lundberg Träg. 24 (1754). Lundin o. Strindberg GSthm 19 (1880).
