publicerad: 2003
TEKNOLOGI -logi4, r. l. f.; best. -n, äv. (numera mindre br.) -en; pl. (i bet. 2) -er.
Ordformer
(förr äv. -ch-, -ck-, -ie)
1) lära(n) l. vetenskap(en) om teknik (se d. o. 2); särsk. ss. läro- l. skolämne; förr äv.: avhandling l. lärobok i detta ämne; stundom svårt att skilja från 2; jfr SLÖJD-VETENSKAP. Farmaceutisk, kemisk, mekanisk teknologi. Rinman 2: 969 (1789). Technologien har till föremål att vetenskapligt utreda och beskrifva de förfaringssätt och hjelpmedel, hvarigenom de råa naturprodukterna göras användbara för menniskans behof. Frey 1841, s. 307. Dalin (1854; om avhandling l. lärobok). En galant homme är den, som talar franska, är skicklig i alla idrotter och som, om han vill bli ämbetsman, är hemma uti statsvetenskap, matematik, fysik och teknologi. Bergqvist o. Kjederqvist Ziegler 167 (1898). Det grundläggande tekniska ämnet (i gymnasiet) är i de två första årskurserna teknologi. Skolvärld. 1963, s. 1285. jfr FORST-, SKOGS-TEKNOLOGI. Anm. I vissa uttr. som betecknar (person som innehar (l. studerar till)) examen o. d. inom teknisk högskola används ordet i formen teknologie (stundom förkortat tekn.) bildad efter mönster av den lat. gen.-form som föreligger i filosofie, medicine, teologie (se FILOSOFI 1 anm., MEDICIN 1 anm., TEOLOGI 2 anm.) o. som numera ofta uppfattas ss. ett oböjl. adj.: teknologie doktor, magister, licentiat, studerande (resp. tekn. dr, mag., lic., stud.), ävensom teknologie doktorsgrad, magisterutbildning o. d. SvD 17 ⁄ 9 1927, s. 5 (: Teknologie doktor).
2) (system av) teknik (se d. o. 2); äv. sammanfattande, om teknisk utrustning o. d.; jfr 1. Läkare har .. varit med om att utveckla de teknologier som nu används vid tortyr. SvD 15 ⁄ 11 1973, s. 8. I går skrev SvD att Fermenta gjort en bluffaffär med ett bolag som köpt teknologi för 50 miljoner kronor. Därs. 19 ⁄ 12 1986, s. 1. —
Ssgr (till (1,) 2): TEKNOLOGI-FÖRETAG~002, äv. ~200. teknikföretag. De nya expansiva teknologiföretagen. Expressen 18 ⁄ 1 1990, s. 2. —
-TUNG. om företag l. bransch o. d.: som kräver l. använder sig av hög grad av (avancerad) teknologi; jfr teknik-intensiv. Efter en konjunkturuppgång kan arbetskraft föras över till mer teknologitunga bättre betalande branscher. DN 11 ⁄ 4 1968, s. 2. Volvo Flygmotor i Trollhättan är ett teknologitungt företag. Ca 500 av de 3 000 anställda sysslar med någon form av utvecklingsarbete. GbgP 26 ⁄ 6 1981, s. 6. —
-ÖVERFÖRING. jfr teknik-överföring. MotRiksd. 1976—77, nr 675, s. 17. (Stridsflygplanet) JAS har initierat en omfattande teknologiöverföring mellan Sverige och Nato-länderna, ett samarbete som grundlades redan under Viggen-tiden. GbgP 14 ⁄ 10 1984, s. 6. —
Spoiler title
Spoiler content