TELLURID telɯri4d, r. l. m.; best. -en; pl. -er.
Etymologi
[till TELLUR o. det i namn på salter vanliga ordslutet -id (jfr SULFID)]
kem. om vart o. ett av tellurvätets salter. Almström KemTekn. 1: 30 (1844). Liksom svavel och selen bildar tellur en gasformig, illaluktande och giftig väteförening, tellurväte, H2Te .. Dennas salter kallas tellurider. NE 18: 158 (1995).
