publicerad: 2004
TEMPERERA, täm1pere4ra, v. -ade (GlMark. 9: 50 (NT 1526: tempererat, p. pf.) osv.) ((†) pr. sg. -er Forsius Phys. 59 (1611); pr. sg. pass. -es UUKonsP 18: 212 (1686); sup. -et Forsius Phys. 336 (1611); p. pf. -d POlai Alm. 1585, s. A 9 b (: temperert, n.); -ed BOlavi 11 a (1578: tempereret, n.), Alm. 1624, s. 7 (: tempereret, n.); -et, m. l. f. Paulinus Gothus Alm. 1592, s. B 9 b, Forsius Phys. 336 (1611); -t, m. Lind (1749)). vbalsbst. -ANDE, -ING; -ARE (se avledn.); äv. TEMPERA, v.2, anträffat bl. i p. pf. -at, oböjl. (†, Palmchron SundhSp. 5 (1642), Gadd Landtsk. 1: 12 (1773)), ss. vbalsbst. -ING (†, Eidem ÄGlasH 94 (1912)) o. ss. förled i ssgr.
Ordformer
(tempel- i ssg 1797 (: tempel .. ugnar)—1907 (: tempelugn). temper- 1642 osv. temperer- 1526 osv.)
Etymologi
[fsv. temperera, tämp(e)ra; jfr fvn. tempra, mlt. tempereren, t. temperieren, feng. temprian, fr. tempérer; av lat. temperare, blanda i lämpligt mått, mildra, vara måttfull (i ngt), till TEMPUS (i en icke belagd bet.: avsnitt, mått l. dyl.). — Jfr O-TEMPRAD, TEMPERA, sbst., TEMPERAMENT, TEMPERATOR, TEMPERATUR, TEMPO]
1) (†) (i rätta proportioner) blanda (ngt med ngt); äv. gm blandning bearbeta (ngt) l. bereda (ngt till ngt); äv. med avs. på metall: legera; ss. vbalsbst. -ing äv. konkret: om den beredda blandningen. Annat skifftet tilpyntar .. (krukmakaren) leeret medh handenne, och åter annat skifftet trampar och tempererar han thet medh fötterna. LPetri Sir. 38: 30 (1561). Wil tu döda Matkar som wäxa i Trän, tagh Pepar, Lagerbär och Mirrham, blanda hwart om annat vthi Wijn, och bora ett Hool i Trädh .. slå thenna Temperering ther in .. så dö Markarna. IErici Colerus 1: 57 (c. 1645). Temperera Ägge-Gulor med Bruns-Wattu att man där med skrifwa kan. TrenchierB 151 (1696). Beskicka kallas ock legera, det är så temperera och blanda silfwer och koppar tillsammans, at de deraf ämnade p(ennin)g(a)r måtte få deras behörige band och blandning. NumismatMedd. 22: 179 (c. 1721). Åkren är altså af pur mo, som med giödsel tempereras til duglig åker. Linné Dal. 15 (1734). Temperera .. (dvs.) blanda riktigt och lagom tillsamman. Gynther ConvHlex. (1848). — jfr O-TEMPRAD.
2) utjämna l. moderera l. mildra l. dämpa l. minska (verkan av) (ngt med ngt), särsk. (förr) gm att låta motsatta egenskaper l. (enligt ä. naturuppfattning) motsatta element l. kvaliteter ta ut varandra (för att skapa jämvikt l. god balans); äv. i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv.: mild l. måttlig l. balanserad l. behärskad. Genom then euangeliska lära(n), såsom geno(m) eeldh och salt, wardher then gamble Adam, thz är, menniskennes infödda ondska tempererat oc wälsaltat. GlMark. 9: 50 (NT 1526). En Söth, Godh eller Täck lucht .. födhes af någon torr materies lagligha temperering medh wåått, igenom en godh wärme. Forsius Phys. 325 (1611). Örter som wäxa på slätmarckene the äre entera Tempereradhe, såsom Jungfrwhår, Spargitz, och Lacritz: Eller ähre the hitzighe: Såsom Maalört. Schroderus Comenius 136 (1639). Ingalunda någon hårdh diekne Disciplijn och Morositeet föröffva uthi informerande, men een skäligh, höfligh, seedig och Temperat Tuchtan och aga bruka. VDAkt. 1675, nr 310. När wi äro öfwermåttan glade, at wi då gömme litet glädie i barmen til desz wi bli sorgsne, at dermed temperera sorgen. Dalin Arg. 2: 371 (1734, 1754). Presteståndet .. är det stånd, som tempererar de öfriga, och utan hvilket dessa nödvändigt snart skulle befinna sig i krigstillstånd med hvarandra. Nyblæus Forskn. II. 1: 366 (1881). De komma sannolikt att göra betydande förluster men min medömkan är mycket tempererad. Bergman ClownJ 175 (1930). — jfr O-TEMPERERAD.
3) (†) refl., om person: avhålla sig från (överdrivna l. oöverlagda) handlingar l. känsloutbrott; lägga band på sig, besinna sig. Svart Ähr. 53 (1560). Sombligha warda wille, så at the sigh intet regera eller temperera kunna. PPGothus Und. Q 8 a (1590). AOxenstierna 7: 77 (1632).
4) ge (ngt) rätt l. lämplig temperatur för visst ändamål; i sht dels med avs. på ngt som man omges av l. befinner sig i, ss. (bad)vatten l. luft l. inom- l. utomhusklimat o. d.: göra mild l. behaglig (att vistas i), dels med avs. på vin: värma l. kyla till för drickande passande temperatur; äv. allmännare, i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv.: som har mild l. passande värme. — jfr KALL-, O-, RUMS-TEMPERERAD. BOlavi 82 a (1578). Temperat är then (luft), i hwilken heeta och köld Fuchtigheet och Torka måtteligh är. Palmchron SundhSp. 5 (1642). Man skulle här (i Guyana) spörja een stoor Heeta, hwar icke det kalla östan Wädret aff Hafwet kom(m)ande .. och mitt i Dagen blåste, then tempererade. Amer. 24 (1675). Kiällan (i badanläggningen) gifwer siudande hett watn ifrån sig .. Derföre måste det och i badena genom andra canaler tempereras med kalt watn. KKD 5: 316 (1712). Vin, som skall tempereras, bör småningom få anta det omgifvande rummets temperatur, alltså icke uppvärmas med användning af varmt vatten e. d. 2NF 32: 617 (1921). Luften i (en flygplanskabin) .. behöver en viss omsättning och temperering för att .. göra flygningen njutbar. TT 1940, Skeppsb. s. 46. — särsk. geogr. i p. pf. i adjektivisk anv., om klimat (se d. o. 4) o. d.: som är varken utpräglat varm l. kall, fuktig l. torr; ofta motsatt: subtropisk l. arktisk; äv. i överförd anv.: som hör till l. som utmärks av sådant klimat, särsk. i uttr. tempererad zon. Jbland Wädherlekens bescrijffning finner man mångestädhes thet ordet Tempereret, hwilket betydher medhelmåtigh Wädherleek. Olai Cal. G 3 b (1588). Uthi tempererat Climate uppå en brukat feet Grund, såås först antingen Erter eller Bohwete, och om hösten Hweete. Risingh LandB 25 (1671). De träd som här (dvs. under vändkretsarna) växa, hafva mindre kägelformiga rötter än under tempererade zoner, så at de häldre breda sig omkring, än gå ned på djupet. LittT 1797, s. 178. I de tempererade jordbältena .. äro de yttre villkoren för odlingens framsteg och folkens utveckling gynnsammast. Aldén Medb. 4: 10 (1885). Små dyräkor som lever i mjuka havsbottnar i tropiska och tempererade kustområden är mästerliga konstruktörer av avancerade tunnelsystem. SvD 13 ⁄ 9 1996, s. 5.
5) (gm upphettning) ge (ngt) för visst ändamål önskad l. avsedd temperatur; särsk. förr med avs. på stål: dels härda, dels mjukgöra; numera bl. inom chokladindustrin. Dessa (anlöpnings)färgor leda konstnären och visa när han skall uttaga och i vatten eller fett afkyla det tempererade stålet. Berzelius Kemi 2: 223 (1812). Stålet utmärker sig framför rent jern genom större hållfasthet och har dessutom egenskapen att kunna ”härdas” eller rättare tempereras så, att det kan erhållas hårdt, mjukt, segt eller spänstigt, allt som behofvet kräfver. Kruhs UndrV 204 (1884). För att kunna arbeta, ”gjuta” med choklad .. måste man lära sig att temperera chokladen. Hedh Chokladpass. 35 (2002).
6) mus. anpassa tonhöjder (hos ngt) l. stämma (ngt) så att musik utan besvärande orenhet skall kunna utföras i flera tonarter, i sht med avs. på instrument med fast stämning (ss. tangent- och greppbandsinstrument); förr äv. med avs. på dels sång, dels musik utförd på instrument utan fast stämning; äv. i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk användning; äv. abs. Tempererad skala, stämning. Vogler HarmKänn. 31 (1794). Det är .. vigtigt, att den (orgel)stämma, som skall tempereras, har ett så säkert läge, att ingen närgränsande pipa kan inverka på dess stämning. Drake Töpfer 257 (1850). Hvarken en violinspelare eller sångare kan temperera med den maskinmässiga noggranhet, som vore nödvändig för åstadkommande af en fullkomligt liksväfvande temperatur. Wegelius Musikl. 1: 51 (1888). I den sålunda tempererade skalan kan man definiera ett tersintervall af 4 halftoner, ett kvartintervall såsom ett intervall af 5 halftoner o. s. v. Moll Fys. 4: 20 (1901). Redan under 1500-talet hade man försökt att införa en temperering av de intervall, som i de vanligaste tonarterna mest användes. Hennerberg o. Norlind 2: 41 (1912). Svensson Stauder Musikinstr. 62 (1958).
Särsk. förb.: TEMPERERA TILLHOPA. (†) till 1: blanda samman. För Brystwärck .. Tagh Anijs, Kanelebark, Muschote blomma, honning, socker, ingefär, näglickor temperera them wäl tillhopa. OMartini Läk. 32 (c. 1600). Rålamb 13: 172 (1690).
Ssgr (till 5): A: TEMPEL-UGN, se B.
B: TEMPER-KOL. [jfr t. temperkohle o. nl. temperkool] metall. om viss typ av grafit som uppstår ur en koljärnförening (cementit) vid aducering, temperering, av tackjärn. TT 1894, K. s. 80. Temperkol .. (dvs.) Ur cementit genom glödgning och långsam avsvalning utfällda grafitfjäll. SvIndLex. 1: 553 (1948). —
-UGN. (tempel- 1797—1907. temper- 1873 osv. temperer- 1788—1910) [jfr t. temperofen; formen tempel-ugn är trol. sekundär t. temper-ugn] glasfabr. ugn som vid glastillverkning används för att förvärma ngt (ss. deglar o. d.). Rinman 1: 418 (1788). Muffeln sättes aldrig kall in i ugnen, utan uppvärmes i en s. k. temperugn långsamt till svag rödglödgning. TT 1891, s. 32. I en spegelfabrik måste man .. ha tre slags ugnar, nämligen en glasugn, en kylugn och en temperugn. Kulturen 1941, s. 63.
C: TEMPERER-MASKIN. maskin (använd vid chokladtillverkning) för att värma upp ngt (i sht chokladmassa) till l. hålla vid jämn l. lämplig temperatur. Temperermaskin lämplig för temperering av chokladmassa köpes genast. DN(B) 9 ⁄ 7 1945, s. 13. NordYrkesklassif. 160 (1978). —
-UGN, se B.
D: TEMPERERINGS-BAD. Bägarna med (bet)mos och vatten .. vandra .. genom vattenbad av 70°, lyftas över i kylbadet och slutligen .. i tempereringsbadet, där de ges exakt 20° C. SvVäxtförädl. 1: 391 (1951). —
Avledn.: TEMPERERARE, m. ⁄ ⁄ ig. särsk. person som yrkesmässigt sköter temperer-maskin. Vid överdragning av inlägg med chokladmassa fyller tempererare massan i tempereringsanläggning och överdragningsmaskin. SvYrkeslex. 2: 374 (1973).
Spoiler title
Spoiler content