TERATO- tær1ato- l. -tω-, l. TERAT- tær1at-, ssgsförled.
Etymologi
[jfr t. o. eng. terato-, fr. térato-; av gr. τερατ(ο)-, av τέρας, monster, järtecken, märkvärdighet; av ovisst ursprung. För den i medicinskt fackspr. utvecklade bet.: som hänför sig till missbildning l. missfoster, se TERATO-LOGI. — Jfr TERA-]
ss. förled i ssgr: missbildnings- (hos människor l. djur l. levande individer överhuvudtaget).
Ssgr [ofta med motsvarigheter l. förebilder i t., eng. l. fr.] (i sht i fackspr.): A: TERAT-OM104. [med avs. på senare leden se hematom, lipom o. sarkom] tumör innehållande vävnadstyp främmande för det organ (i sht äggstock l. testikel) där tumören utvecklas. NF 16: 917 (1892). Vidare förekomma .. av icke elakartade svulster sådana .. som utgå från äggcellen, teratom och dermoidkystor. Almkvist Könssj. 91 (1924). Den stora grupp av svulster, s. k. teratom, vilka relativt ofta förekomma i könskörtlarna .. anses leda sitt ursprung från celler och cellkomplex, som härstamma från ett .. tidigt stadium av fosterutvecklingen. Kräftsjukd. 65 (1930).
-LOGI01004. [jfr t. teratologie, eng. teratology; av fr. tératologie; av gr. τερατολογία, berättelse l. redogörelse för under l. järtecken; den medicinska bet.: lära om missbildning, är skapad 1830 av I. Geoffroy Saint-Hilaire] läran l. vetenskapen om missbildning(ar) (hos foster l. växt). Den nya vetenskapen har i Frankrike .. blifvit kallad Teratologie. TLäk. 1834, s. 399. För öfrigt erbjuder (hos släktet Salix) det fruktifikativa systemets olika delar rika bidrag till den botaniska teratologien. BotN 1875, s. 147. SvD(A) 2 ⁄ 9 1966, s. 30. —
-LOGISK01040. jfr -logi. Ekbohrn (1868). De fall, som uti den teratologiska literaturen anföras såsom exempel på tillplattade rötter, äro jemförelsevis få. BotN 1889, s. 223. Som teratologisk företeelse är flickebarnet från Söderhamn självfallet ett unicum. Livrustk. 1964—66, s. 73.
