[jfr eng. o. fr. tergiversation; av lat. tergiversatio (gen. -ōnis), vbalsbst. till tergiversari (se TERGIVERSERA)]
(†) undanhållande l. undanflykt l. krångel l. vägran. AOxenstierna 6: 190(1631). Är Kongl. maij:ttz nådige willie, att de .. Cammer collegio .. lyd- och hörige wara skole, dess ordre och befallningh .. vthan except- och tergiversation behörigen medh flijt vthan drögzmåhl i wärket ställa. CivInstr. 61(1655). The Påhler .. märkte at Kongl. M:t hade vthkunskapat theras tergiversation och skrymtande vthi den anseenlige Legations affärdande, som doch aldrigh kom til wägs. Widekindi KrijgH 456(1671). Förmodar och ödmiukeligst beder denne min whrsäckt icke må ansees för någon Tergiversation. VDAkt. 1704, nr 417.jfr Ekbohrn 307(1904).
