publicerad: 2004
TERMAL tærma4l, adj.; adv. -T.
Ordformer
(förr äv. th-)
Etymologi
[jfr t. o. eng. thermal; av fr. thermal, adjektivbildning till thermes, varma bad l. källor (se TERM, sbst.3)]
som har avseende på l. hör samman med varm(t) (l. het(t)) vatten l. källa l. bad; äv.: som har avseende på värme (jfr TERMISK). KonvLex. (1865). Man anser det hela hafva ett termalt ursprung och härrörande från erruptionstiden för de trachyter, som uppträda här i trakten. JernkA 1885, s. 144. Att det vid erosionen verksamma vattnet varit av termalt ursprung. Granvik Centralafr. 95 (1927). I den sista sektionen (av konferensen) talade Francis Birch om ”Temperatur, värmeproduktion samt jordens termala historia”. TT 1968, s. 245.
Ssgr: TERMAL-BAD.
1) jfr bad 1. Bad, som serveras med vatten från termer, kallas termalbad. NF 16: 39 (1891). Bada termalbad, t. ex. i hotell Gellért, i Rudasbaden, Rácsbaden eller Királybaden. ICAKurir. 1994, nr 4, s. 38.
2) jfr bad 2 c. SAOL (1900). Var och en som sett fram emot nya katalogen för termalbaden i Abano, Montegrotto och Galzignano kan nu glädja sig åt att den finns att skaffa hos Abano Reisedienst. DN 9 ⁄ 2 1991, s. A12. —
-HÄRDNING. Vid s. k. varmbadhärdning eller termalhärdning .. kyles materialet från härdningstemperatur i ett salt-, olje- eller metallbad med en temperatur av 200—300° under en kort stund, varefter det får svalna i luft. HbVerkstTekn. 1: 231 (1944). IngHb. 6: 614 (1954). —
-KÄLLA. Hammargren Jordkl. 133 (1854). Budas pascha byggde .. Rudasbadet för att utnyttja de hälsosamma termalkällorna vid bergens fot. DN 3 ⁄ 12 2000, Resor s. 10. —
-VATTEN. Tholander Ordl. (1872). Världsstaden (Budapest) .. besitter flera hundra källor ur vilka årligen flera millioner liter termalvatten springa fram med en temperatur av mellan 24 och 74 grader Celsius. SvD(A) 1935, nr 200, s. 8.
SAOB
Spoiler title
Spoiler content