TERMIK tærmi4k, r. l. m. l. f.; best. -en.
Etymologi
[jfr t. thermik, eng. thermic, fr. thermique; av gr. ϑερμική (näml. τέχνη, konst), f. av ϑερμικός, hörande till värme, till ϑερμός, varm (se TERM, sbst.3)]
1) (numera mindre br.) vetenskapen om värme; äv. om (ngts) värmeförhållande. Ekbohrn 308 (1904). Storleken av ökningen i minimitemperaturerna beror .. bl. a. på sjöns hydrografi och termik .. den lokala topografin (osv.). Ymer 1952, s. 13.
2) sammanfattande, om rörelser i luften orsakade av temperaturskillnader l. ojämn uppvärmning; äv. mer l. mindre bildl. Över .. varma ställen få vi .. uppåtgående luftströmmar, s.k. termik, som kan sträcka sig flera tusen meter upp i atmosfären. Flygning 1938, nr 12 A, s. 11. Rymden mellan Ålleberg och Väring och Hovby kunde denna dag erbjuda .. mycken termik, många höjdgivande uppvindar. SvD(A) 1965, nr 181, s. 17. Tranorna föredrar att flyga på termik, soliga dagars uppvind. DN 14 ⁄ 4 1984, s. 30. Jag svävar inte på några önskningars termik, flyter inte längs någon annans flod. Tunström Tjuven 185 (1986).
Ssgr (till 2): TERMIK-BLÅSA. Forsslund Segla 89 (1944). En skicklig segelflygare använder sig av termikblåsorna genom att ”hoppa” mellan uppåtvindarna och kan på så sätt förlänga flygningen. GbgP 26 ⁄ 7 1998, s. 35. —
