publicerad: 2004
TERMINAL tær1mina4l, r.; best. -en; pl. -er.
Etymologi
[liksom d., t. o. fr. terminal av eng. terminal, substantivering av terminal, adj. (se TERMINAL, adj.)]
(i fackspr.; jfr dock a o. b) om ngts slut l. ände l. avslutning o. dyl. l. om ändpunkt i ett system av ngt slag; jfr TERMINATION 1. OUÅ 1937, s. 10 (om ordslut). Terminal .. (dvs.) ledningsavslutning. RadioteknOrdl. (1944). VSmärta 104 (1983; om nerv). — särsk. (äv. i icke fackmässigt spr.)
a) om (större) avgångs- l. ankomsthall l. -station o. d. använd vid befordran av passagerare l. gods med flyg l. båt l. buss l. (last)bil o. d.; änd-, slut-, omlastningsstation; urspr. om station i tätort med bussförbindelse till flygplats. Arbetena på SAS:s terminal i Malmö centrum .. närmar sig sin fullbordan. SDS 18 ⁄ 1 1957, s. 18. Varje omlastning kräver någon form av terminal. En sådan består i sin enklaste form av en lastbrygga från vilken godset lätt kan föras över till ett annat transportmedel. MotRiksd. 1974, nr 790, s. 14.
b) om enhet l. apparat o. d. med (textskärm l. bildskärm o.) tangentbord l. knappsats o. d. som (för sändning o. mottagning av information) står i förbindelse med central dataanläggning (o. med andra sådana enheter osv.). Nytt .. med denna maskin är att det till denna kan anslutas .. 128 terminaler varifrån man .. kan kommunicera med den snabbräknande anläggningen. DN(A) 18 ⁄ 8 1964, s. 12. De flesta terminalerna placeras så att biljettförsäljaren kan direkt vid samtalet med kunden slå in beställningen på terminalen. ÖgCorr. 23 ⁄ 1 1971, s. 6. (Tidigare) var datorn en större maskin och flera användare satt vid terminaler och arbetade. ADBDig 5 (1992). Fler Lundabutiker får terminaler där kunden själv knappar in sin kod och därmed går det snabbare att betala med kort. SDS 6 ⁄ 4 1994, s. C3.
Ssgr: (a) TERMINAL-ANLÄGGNING~020. särsk. konkret; jfr anläggning III 1 e slutet. Området, som är avsett för en terminalanläggning, må icke (osv.). PropRiksd. 1960, nr 55, s. 35. —
(b) -ANSLUTNING~020. jfr anslutning f. Omkring 1990 är det inte osannolikt att de flesta hushåll har en terminalanslutning. Dædalus 1978—79, s. 116. —
-ARBETE~020. arbete (se d. o. 5 (b), 6) i l. vid terminal.
(b) -BORD. jfr bord, sbst.1 5. På ett terminalbord vid skrivbordet .. står en (dator). Expressen 17 ⁄ 3 1991, s. 2. —
(a) -BYGGNAD. särsk. konkret; jfr byggnad 3. En ny utrikes terminalbyggnad på Arlanda. MotRiksd. 1973, nr 742, s. 10. —
-OMRÅDE~020, sbst.1 (sbst.2 se sp. 867). särsk. till a, om område (se d. o. 2) inom vilket terminal är belägen. SvD 5 ⁄ 11 1965, s. 10. —
-OPERATÖR. särsk. till b, om person som yrkesmässigt arbetar (med att mata in l. ta fram information) vid dataterminal. SvYrkeslex. 2: 191 (1973). —
-SYSTEM. särsk. till b; jfr system, sbst.1 2 (a slutet). Utvecklingen av terminalsystemen anses vara en av de mest genomgripande saker som kommer att inträffa på dataområdet under de närmaste åren. SvD(A) 5 ⁄ 4 1968, s. 21. —
(b) -ÅTKOMST~02, äv. ~20. i sht jur. o. adm. om (laglig) åtkomst l. tillgång till uppgifter tillgängliga gm dataterminal. SFS 1980, s. 566. Övriga (jämte Kronofogdemyndigheten) med terminalåtkomst i båtregistret är polisen, tullen och kustbevakningen. GbgP 21 ⁄ 9 1991, s. 24.
Spoiler title
Spoiler content