SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 2004  
TERTIÄR tær1tsiæ4r, sbst.2, r. l. m. l. f.; best. -en.
Etymologi
[jfr t. tertiär o. TERTIÄR, adj.]
geol. (avlagring som härrör från) tertiärperioden. Fossilen .. synas tillhöra äldre tertiären. NordT 1896, s. 16. Tertiären är mångenstädes i världen rik på kol. Ymer 1917, s. 207. Saurierna äro ej mera, / nu ljusnar det till tertiär. Beskow Nu 12 (1930).
Ssgr, se tertiär, adj. ssgr.
Spoiler title
Spoiler content