SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 2004  
TERTIÄR tær1tsiæ4r (tärrtschä´r Dalin (1854)), adj.; adv. -T.
Ordformer
(tertiair- i ssg 1852. tertiär 1824 osv.)
Etymologi
[jfr t. tertiär, eng. tertiary, fr. tertiaire; av lat. tertiarius, som utgör den tredje delen l. den tredje i ordningen, avledn. av tertius (se TERTIA, adj.). — Jfr TERTIÄR, sbst.2]
1) (i sht i fackspr.) som kommer i tredje rummet i viss tids- l. ordningsföljd o. d.; som utgör l. hör till det tredje stadiet i ngts utveckling o. d. Ahlman (1872). Tertiär färg är färg, som uppstår genom blandning av två andra färger. NordBoktrK 1906, s. 282. Skogsnäringen och jordbruket .. är mer beroende än andra branscher av det så kallade sekundära och tertiära vägnätet, d v s mindre lokala icke genomgående vägar. GbgP 9 ⁄ 1 1988, s. 9. — särsk.
a) geol. o. paleont. som tillhör l. har avseende på den näst yngsta (tredje) geologiska perioden (tertiärperioden) i jordens utvecklingshistoria; jfr KVARTÄR, SEKUNDÄR 1 j. Svea 1: 77 (1824). Spetsbergens viktigaste koltillgångar äro av tertiär ålder. Ymer 1917, s. 207. Grundvattnet erhålles .. genom borrning och uppumpning ur de kvartära och tertiära sedimenten. Därs. 1950, s. 142. — jfr POST-, SEN-TERTIÄR.
b) med. om sjukdom l. sjukdomstillstånd o. d.: som utgör ett tredje stadium i sjukdoms osv. utveckling. Tertiär syfilis. Tholander Ordl. (1872). Primär, sekundär eller tertiär lungtuberkulos. Bergstrand SvLäkS 254 (1958).
c) kem. om atom, i sht i kol l. kväve: som binder tre kolatomer; äv. om kemisk förening (ss. alkohol l. amin) som kännetecknas av att substituenten är bunden vid en sådan atom. Blomstrand OrgKemi 11 (1877; om alkohol). En kolatom kallas alltefter det antal andra kolatomer, som den binder, för primär, sekundär, tertiär eller kvartär. Smith OrgKemi 25 (1938).
2) (numera bl. mera tillf.) som (i förhållande till annat) är av klart underordnad betydelse l. vikt l. som i betydelse l. vikt o. d. kommer i tredje rummet l. i tredje hand, tredjerangs-, tredjehands-; äv. nedsättande. I vitterheten .. herskar (i Frankrike under slutet av 1600-talet) vidskeplig dyrkan af antiken .. Resultatet är en ”imitationsliteratur, en tertiär literatur”, danad efter det latinska mönstret, som åter hade sin förebild i Grekland. Hedin Ludv14Tid. 41 (1895). Det är .. något vilseledande, om denna litterata gestaltning av humanism, som är något så sekundärt och tertiärt, ger sig sken att till och med stå högre än vad andra tider presterat. Eklund Humanism. 10 (1928).
Ssgr (i allm. till 1 a. Anm. Vissa av nedan anförda ssgr till 1 a kan äv. hänföras till TERTIÄR, sbst.2): TERTIÄR-AVLAGRING~020. geol. om avlagring som avsatts (se AVSÄTTA 10 a) under tertiärperioden. Tertiäravlagringarna på Spetsbergen utgöres av en omkring 1,500 m. mäktig lagerserie bestående av skiffrar och sandstenar. Ymer 1917, s. 207.
(1) -BANA. (numera föga br.) järnvägslinje med främst lokal trafik, men som äv. kan tillföra trafik till stambana l. sekundärbana. SDS 28 ⁄ 10 1898, s. 2. SAOL (1973).
-BILDNING. geol. jfr bildning 4 b α slutet. Svea 1: 94 (1824).
-EPOK(EN). (†) tertiärperiod(en). Hammargren Jordkl. 99 (1854).
-FLORA. paleontol. tertiärperiodens flora (se d. o. 3). NordT 1884, s. 352.
-FORMATION(EN). geol. sammanfattande benämning på tertiärperiodens avlagringar, tertiärsystemet; jfr formation 2 a β. Jag hade anledning förmoda ett lager här i Skåne, som hörer till tertiärformationen. SNilsson (1825) hos Berzelius Brev 14: 34.
-KALKSTEN~02, äv. ~20. geol. kalksten som bildats under tertiärperioden. Bergstrand LbGeol. 233 (1868). Kritkalkstenen eller tertiärkalksten som den numera bör kallas, är den vita kalksten som ligger under den bördiga jorden i sydvästra Skåne. Den bryts bl a i Limhamn och är en viktig råvara för cementframställning. SvD 31 ⁄ 1 1989, s. 10.
(1) -KREDIT. (förr) jfr -lån. SvD 1 ⁄ 4 1941, s. 7.
-LAGER. geol. tertiäravlagring. Sundevall ÅrsbVetA 184042, s. 256.
(1) -LÅN. (förr) (kompletterande) statligt fastighetslån mot säkerhet av fastighetsinteckningar till förmånsrätten liggande efter de inteckningar som tas i anspråk ss. säkerhet för primär- o. sekundärlån. SFS 1937, s. 1251. Benämningen tertiärlån slopades vid utgången av 1962; det statliga kreditstödet kallas nu bostadslån. BonnierLex. (1966).
-MÄNNISKA. (numera föga br.) människa som (enl. ä. uppfattning) levde under tertiärperioden. Wetterling Indian. 3 (1895). IllSvOrdb. (1964).
-PERIOD(EN). geol. den näst yngsta geologiska perioden (se period 3 c) i jordens utvecklingshistoria. Berndtson (1880). Petroleum kommer från tertiärperiodens miocena och pliocena skikt, samt återfinnes .. i veckbergens förterräng. SvGeogrÅb. 1943, s. 191.
(1 b) -STADIUM. med. om tredje stadiet av en sjukdom. Svartz MatsmältnSj. 207 (1932).
(1) -STATION. (numera mindre br.) om station (se d. o. II 12) som mottar elektrisk energi från sekundärstation o. sänder den vidare (till konsumenter). Vattenfallsstyrelsen tillåter i allmänhet icke, att konsument, som genom omständigheternas makt kommer att vara belägen intill en tertiärstation, får taga ström direkt från denna. LAHT 1917, s. 361. På grund av arbeten i Sanda tertiärstation kommer strömleveransen till våra abonnenter .. att vara avstängd. SvD 29 ⁄ 5 1973, s. 27.
-SYSTEM(ET). geol. jfr system, sbst.1 1, o. -formation(en). Nathorst JordH 71 (1888).
-TID(EN). geol. jfr -period(en). Rebau NatH 3: 137 (1879). Bladavtryck av forntidens tertiära flora, och .. ben av jättepingviner från tertiärtiden. Andersson KinPingv. 341 (1933).
-VÄXT. paleontol. fossil växt från tertiärperioden. BtRiksdP 1885, 8Hufvudtit. s. 49.
Spoiler title
Spoiler content