THAILÄNDARE taj3~län2dare, m. ⁄ ⁄ (ig.); best. -en, äv. -n; pl. =.
Etymologi
[till landsnamnet THAILAND (jfr THAI)]
(manlig) invånare i l. person från Thailand; i pl. äv. utan avseende på kön. Ung thailändare ser på Stockholm. DN(B) 15 ⁄ 10 1961, s. 15. Kinas första öppna maning till thailändarna att revoltera mot sin regering. SvD(A) 22 ⁄ 2 1965, s. 8. —
