TILL ssgr (forts.; jfr anm. sp. 1160):
(II 5) TILL-BETÄNKT, p. adj. (†) som man tänker l. tror (ngt) om. Hvar och een theste höghre och meera bör wara tilbetänkt, theste högre wilkor honom vtaf Gudhi är tilbetrodt. Lundström LPGothus 1–2: Bil. 10 (i handl. fr. 1595). —
(II 10) -BEVAN. (†) van (vid ngt). Mycket krigxfolk som mest wore tilbewane widh siön. Svart G1 77 (1561). —
(II 10) -BEVEKA, -else (Arvidi 16 (1651)). (†) beveka l. mana (ngn) till (ngt). Hurvlunde .. the Lubske .. begärede att h(ans) n(åde) wille .. göre them hielp, tröst oc bijstond tiil then fegde, som the foretagit hade emott the Hollendere, Ther the hans nåde jngalunda till beweka kunde. G1R 9: 106 (1534). Arvidi 16 (1651).
