publicerad: 2004
TILLFÄLLIG til3~fäl2ig, adj.2 -are. adv. -T.
Ordformer
(-fell- 1525–1557. -fäll- 1627 osv.)
Etymologi
[jfr d. tilfældig; sannol. dels efter mlt. tōvallich, tōvellich (motsv. mht. zuovellic, t. zufällig), till tōval, händelse, tillfällighet m. m. (se TILLFALL), dels till TILLFÄLLE. — Jfr TILLFÄLLELIG, TILLFÄLLIGHET, TILLFÄLLIGTVIS]
1) motsv. TILLFÄLLE 2: som sker l. uppträder l. utvecklar sig av en händelse, oförutsedd l. oväntad; som beror l. synes bero på tillfällighet l. slump, slumpartad; numera företrädesvis i uttr. tillfälligt sammanträffande, i fråga om händelser som sammanfaller av en tillfällighet l. slump; förr äv.: som uppträder oväntat, särsk. om knopp (se d. o. 4): som uppträder på ställe som inte är det normala (jfr ADVENTIV). Eij kan så dygders edelheet / Som huus och äghors myckenheet / Föröfwras aff tilfälligt arff. Girs Edelh. A 6 b (1627). Han kommer tilfälligt at nämna, huru (osv.). Sahlstedt CritSaml. 530 (1765). Allt är tillfälligt, hvad i verlden händer: / Och slumpens tärning denna verld ock styr. MarkallN 2: 85 (1821). Knoppar kunna uppkomma äfven på de delar af stammen, som längesedan upphört att gifva blad, tvärt emot den allmänna reglen. Dessa kallas tillfälliga knoppar. Agardh o. Ljungberg III. 1: 291 (1857). ”Tillfälliga” olyckor — t. ex. eldsvåda, skeppsbrott, olycksfall, företagares eller familjeförsörjares sjukdom eller förtidiga död. EkonS 1: 464 (1894). Skylten får ingen förklaring .. Finns det ett samband, är det bara ett tillfälligt sammanträffande. DN 12 ⁄ 9 1994, s. A17.
a) om sak: som sker l. förekommer l. uppträder en gång l. under en kortare tid, (hastigt) övergående; flyktig; motsatt: varaktig; som fyller l. kan fylla en funktion för tillfället, provisorisk; särsk. i uttr. tillfälligt omhändertagande, (lagenligt) frihetsberövande under kortare tid. En tillfällig bostad. Ingången är tillfälligt flyttad. Förändringarna är av tillfällig natur. På tillfälligt besök. Tillfällig vård av barn. Ty höghet och rikedom äro inga substantiæ .. vthan äro man tillfællige ting. Schück Wivallius 1: 173 (i handl. fr. 1632). (Svullnaden) innetager .. halfwa sidan af hufwudskålen .. hwarhos patienten har .. tillfällig Feber, sömnlöshet, med liten yrsel. Acrel Sår 67 (1745). Ej blott det varaktiga, äfven det tillfälliga i lifvet har sitt behag. Geijer Minn. 130 (1825, 1834). (Han) dukade under för en tillfällig opasslighet, en förkylning. 3SAH 4: 36 (1889). (De) valde ut lamm och vädurar ur hjorden och bar dem till det tillfälliga altaret av sammanplockade stenar. Boye Ast. 24 (1931). Hos den vanliga mänskan löser alkoholen från rädsla och den befriar åtminstone tillfälligt från ångest. Lo-Johansson Förf. 63 (1957). Den 1 juni 1973 antog riksdagen lagen om tillfälligt omhändertagande. MotRiksd. 1974, nr 638, s. 12. — särsk.
α) mus. om förtecken: som fyller en funktion för tillfället; förr äv. dels om linje: som fungerar som hjälplinje (se d. o. 2), dels om intervall: som ej finns i förhandenvarande tonarts skala. Intervalla (delas) .. i naturliga och tillfälliga. Londée Kellner 7 (1739). (Man) kallar .. lignes accidentelles, eller tillfälliga lineer dem, som äro öfver eller under notsystemets vanliga fem lineer. Envallsson 3 (1802). De kromatiska tecken, som förekomma inuti ett tonstycke, kallas tillfälliga och gälla blott för den takt i hvilken de stå. Möller LbMus. 17 (1880). NE 7: 276 (1992; om förtecken).
β) (i fackspr., i sht filos.) som icke tillhör ngts väsen l. begrepp, oväsentlig (se d. o. 2), icke nödvändig (se d. o. 2), accidentell; särsk. om bestämning l. kännetecken o. d. Begreppen om möjligt och omöjligt; om det nödvändiga och tillfälliga. Sprinchorn PedUtsk. 13 (i handl. fr. 1804). Tillfälligt är det, som både kan wara och icke wara. Iduna 2: 64 (1811). Allt betingadt (eller tillfälligt) förutsätter ett obetingadt (nödvändigt). Ribbing Log. 6 (1861). Väsentliga kallas de kännetecken, som nödvändigt tillkomma föremålet, så att de icke kunna saknas hos detsamma; Oväsentliga eller tillfälliga deremot de, som kunna saknas, utan att föremål upphör att vara hvad det är. Borelius Log. 6 (1882). Uttryckligen antager .. (Schelling), att menniskans missbruk af sin fria vilja är något tillfälligt, d. v. s. något, som icke kan a priori bevisas. Borelius Metaf. 263 (1891). Alla ting i universum är (enl. Leibniz) ”tillfälliga”; vi kan utan motsägelse tänka oss att de inte existerar. Aspelin TankVäg. 2: 96 (1958).
γ) bankv. o. ekon. om handel l. inkomst l. kredit o. d., särsk. dels i uttr. tillfällig inkomst, jfr INKOMST 3 b β, dels i uttr. tillfälligt lån (jfr STÅ, v. II 35 d). Tillfälliga inkomster. Holmberg 2: 677 (1795). Med tillfälliga lån förstås lån på kort tid. Fliesberg Handel. 61 (1891). Man (föreslår) .. att tillfällig handel endast bör få bedrivas .. för varor som skadats eller är utsatta för hastig förskämning (osv.). SvD 30 ⁄ 8 1973, s. 20.
δ) (i sht i fackspr.) som är giltig under kortare tid; särsk. dels om utskott o. d.: som är verksam under kortare tid, dels om avgift l. skatt: som uttages l. erlägges under kortare tid. SvRiksd. 11: 15 (i handl. fr. 1863). Tillfälliga vakansafgifter. Linde Kam. 275 (1867). Tillfällig befälsrätt. TjReglArm. 1889, s. 14. Vad som i utlandet kallas ständiga utskott, d. v. s. de utskott, som tillsättas vid varje session och ha bestämda kompetensområden, motsvara .. de tillfälliga utskotten i Sverige. SvRiksd. 11: 50 (1934). För bensin, som den 12 februari 1958 .. finnes i riket, skall .. till staten erläggas tillfällig energiskatt. SFS 1958, s. 49.
b) om person l. personal: som kommer l. visar sig l. är verksam l. fyller en funktion en gång l. under en kortare tid; ofta motsatt: fast (se FAST, adj.1 14 b). Effter hertuginnen Ursule begärer aff tig två svarte gångere, så sehe vi för gott, atth tu henne medh them förärer och medh någet tilfelligt budh tilskicke må. G1R 27: 78 (1557). Han skulle .. försöka komma henne att glömma hvem hon var, en allmän glädjeflicka, och hvem han var, en tillfällig, betalande kund, som alla andra. Söderberg MBirck 117 (1901). Då vid postanstalt uppstår behof af tillfälligt biträde för göromål, som (osv.). Döss o. Lannge 610 (1908). Jag minns en tillfällig deltagare i en av mina studiecirklar. Bolander HerrKr. 22 (1946). Jaget kan ju .. liknas vid ett värdshus där stamgäster och tillfälliga besökare tittar in och avsätter spår på möblerna, på husgeråden, i sängarna. Tunström Tjuven 227 (1986). (Företagen) vill ha möjlighet att hyra en tillfällig medarbetare. DN 11 ⁄ 9 1994, s. A2.
3) (†) motsv. TILLFÄLLE 5: läglig, lämplig; särsk. i komp. ss. adv. (Att) han wille komme nogen twedräkt emellan oss .. thet han med sitt tyranni oc onde wilie tillfelligere kunne bedrifue. HSH 14: 32 (1525).
Spoiler title
Spoiler content