SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 2004  
TILLFÄLLELIG, adj. -are. adv. -EN.
Ordformer
(-fell- 16191681. -fäll- 16191786)
Etymologi
[jfr fsv. tilfællelikhet; jfr fvn. tilfelliligr; till TILLFÄLLE l. möjl. sidoform till TILLFÄLLIG, adj.2]
(†)
1) motsv. TILLFÄLLE 2: tillfällig (se TILLFÄLLIG, adj.2 1). Bullernæsius Lögn. 388 (1619). Genom tilfällelige händelser. AdP 1786, s. 184.
2) motsv. TILLFÄLLE 4: tillfällig (se TILLFÄLLIG, adj.2 2). Bullernæsius Lögn. 241 (1619).
Spoiler title
Spoiler content