publicerad: 2004
TILL ssgr (forts.; jfr anm. sp. 1160):
(II 11 b) TILL-KOST. (numera föga br.) kost som äts till ngt, särsk. om animalisk kost som förstärker basfödan; äv. om efterrätt o. d. Lind (1749). Varm mat, bestående af .. gryn-ärt- eller kål-mos samt gröt, med någon tilkost af ströming, kött eller smör. Zetzell PVetA 1764, s. 20. Tillkost .. (dvs.) efterrätt. Björkman (1889). —
(II (7,) 9 a) -KRAMA, -ning. (numera bl. mera tillf.) krama till (ngt) (så att det pressas ihop). Linc. F 3 b (1640). Cannelin (1921). —
(II 8 b α) -KRUSA. (numera bl. tillf.) göra (ngt) krusig l. veckad o. d., i sht förr äv. utsirad l. utsmyckad o. d. (äv. bildl., särsk. med avs. på text o. d.); särsk. i p. pf. Strindberg Hems. 66 (1887). Allt större, sirligt förgrenade och tillkrusade blad färdigordnade till en tät och prydlig rosett. PT 1908, nr 122 A, s. 3. Tillkrusade anvisningar. Lindström Österhus 290 (1952). —
-KRYSTA, -ning.
1) (numera bl. tillf.) till II 8.
a) till II 8 b β: gm krystande (se krysta 2 (b)) frambringa (ngt); särsk. i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv. Dessa ord (om dottern) tycktes komma ur fadershjertat, emedan de från hans läppar voro de första jag hört, som icke varit tillkrystade och uppblandade med nonsens. Braun Z 170 (1858).
Spoiler title
Spoiler content