TILL ssgr (forts.; jfr anm. sp. 1160):
TILL-NITA, -ning.
1) (numera bl. mera tillf.) till II 1 a: nita fast (ngt invid ngt annat); i vissa språkprov svårt att skilja från 2. På ramen tillnitade eller fastskrufvade lagerstolar. Hwasser HbLokF 62 (1865). SAOL (1973).
2) (numera bl. tillf.) till II 7: gm nitning tillsluta (ngt); jfr 1. (Man) upprifver hålet för vexelhjulsstiftet och kantfilar det .. hvarefter man snyggt tillnitar hålet med en tät fodring. Bergqvist o. Hellberg Horrmann 47 (1881). IllSvOrdb. (1964). —
(II 10 b) -NJUTA. (†) åtnjuta (ngt). RP 14: 425 (1650).
