TILL ssgr (forts.; jfr anm. sp. 1160):
(II 10) TILL-RÄTTIG. (†) berättigad till (ngt); jfr -berättigad. (Jag kan inte stanna) medh minner iagh fåår hemmanett och ther uppå haffva någen boskap .. som iagh nu .. äger och måste .. förytra, om migh icke thett iagh tillrättiger är vedherfahres. OxBr. 12: 525 (1621). —
-RÖRA, -ing, -ning.
1) (vard.) till II 8 b α, i p. pf.: gm omflyttning l. rotande o. d. bringad i oordning l. oreda; äv. med intr. bet. (jfr röra till 2) i opers. sats med rumsadverbial. Här inne är så tillrört. Essén Misst. 143 (1911). (Jag observerade) att toalettbordet i hennes rum var förfärligt tillrört. Östlund Cheyney BeskPill. 168 (1959).
2) till II 8 b β: röra till (se röra till 1) (ngt). Denna koppen med sitt öra / Tjenar till en déjeuné, / At en crème i den tillröra, / Mandelmjölk, decoct och thé. Bellman (BellmS) 10: 81 (1787).
3) (numera mindre br.) till II 11 a α α': gm l. under omrörning tillsätta (ngt), röra i. Linc. B 5 a (1640). Hvetemjöl tillröres. Ekberg Hvad äta? 326 (1899). —
(II 5) -RÖSA. (†) särsk. i p. pf.: tilldelad (ngn) vid gränsdragning medelst rösning. Leekehyttan .. (har) godh ström medh vnderfall .. godh lägenhet till hytteskough af den nerliggande crono allmenningh, som dem är förlängst blifwit tillrösatt. Johansson Noraskog 3: 256 (i handl. fr. 1684). Anm. Det i språkprovet förekommande p. pf. (tillrösatt) skulle möjl., men väl mindre sannol., alternativt kunna hänföras till en icke anträffad ssg rösätta, sätta råmärke av sten(röse), till rö, sbst.1 (jfr rör, sbst.4 a α). —
