TILL ssgr (forts.; jfr anm. sp. 1160):
(II 7) TILL-SEGLA. [senare leden till segel, sbst.3] (†) försegla (ngt); särsk. oeg. l. bildl. HH XXXIII. 2: 19 (1546). Wår helige Fader (dvs. påven) kan icke feela / Himmelen han upläter och kan tilseegla. Brasck FörlSon. H 4 b (1645).
