SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 2005  
TIPP, sbst.3, r. l. m.
Etymologi
[av ovisst ursprung]
(†) om ett slags hasardspel med kort för två (l. flera) personer. MoB 4: IX (1763). Eld uppå spisen, lustigt må ske / durack och l’ombre, tipp och trisett. Bellman (BellmS) 6: 43 (c. 1765). Tipp. Med udda och jemnt. Detta spelas merändels mellan 2:ne, men äfven flera personer .. Med rödt och svart. Spelas blott af 2 personer. HbiblSällsk. 1: 352 (1839). Dalin (1854).
Avledn.: TIPPA, v.1 (†) spela tipp. Han frestar också Fortuna, quinzar, tippar och pharaoniserar. MoB 4: XIII (c. 1767). Meurman (1847).
Spoiler title
Spoiler content