SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 2005  
TIST, sbst.2
Etymologi
[kortform av tibast l. tistbast (se TIBAST)]
(†) tibast; i sht ss. förled i ssgr. Tist (Daphne Mezereum). Fischerström 4: 28 (1792). Billberg BotScand. nr 7 (1822).
Ssgr (†): TIST-BARK. tibastbark. Haartman Sjukd. 147 (1759). Haartman Sjukd. 238 (1765).
-BUSKE. tibastbuske. Fischerström Mäl. 276 (1785). Icke allmänt träffas Tist-busken uti skogar. Om fet jord och skugga är den angelägen. Fischerström 4: 28 (1792).
-BÄR. tibastbär. Haartman Sjukd. 147 (1759). Dukar, doppade i Lagen af Tistbark och Tistbären, samt brukade på (cancer)Knölarna, sägas ock uträtta något. Haartman Sjukd. 238 (1765).
Spoiler title
Spoiler content