TITANAT titana4t, n.; best. -et; pl. -er.
Etymologi
[jfr t. titanat; till TITAN, sbst.2, medelst den i benämningar på salter vanliga ändelsen -at]
kem. särsk. om metalloxidstruktur innehållande titan. JernkA 1829, s. 347. Titanatet fungerar som en jonbytare – det betyder att de radioaktiva ämnena .. fastnar i titanatet om de försöker komma ut. SvD 18 ⁄ 3 1977, s. 4.
SAOB
