publicerad: 2005
TJÄLLA ɟäl3a2 l. (i vissa trakter, bygdemålsfärgat) TJÄLDA ɟäl3da2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE.
Ordformer
(tielda 1697. tjalda 1995 (: ”tjaldade”, ipf.). tjälda (ti-) 1680 osv. tjälla (tie-, tiä-) c. 1635 osv.)
Etymologi
[fsv. tiälda, sv. dial. tjälda, tjälla; jfr nor. tjelde, fvn. tjalda, täcka med l. hänga upp tyg, sätta upp tält; avledn. av TJÄLL, sbst.2]
1) (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) motsv. TJÄLL 1 a: spänna upp tält på (skepp o. d.) ss. skydd l. boning; äv. i p. pf. i adjektivisk anv.: försedd med tält(liknande skydd); äv. om vagn; förr äv. abs., i fråga om avskärmning o. d. för sovplats. Schroderus Dict. 255 (c. 1635). Bælskinn .. Ledungs skinn .. att tiälda Skeppen med. Verelius 29 (1681). Man finner .. at man .. brukat at täcka wagnarna, och på en sådan tjäldad wagn, blef Handan Swartes brud .. förd til honom. Lagerbring 1Hist. 1: 410 (1769). Tjälla .. (dvs.) Slå upp tält. Dalin (1854). I vrån .. har jag tjällat åt dig och kvinnan med stolpar och fällar. Heidenstam Folkung. 1: 117 (1905). Fälmannens sovplats är .. såvitt icke annat tak över huvudet står till buds, den ”tjäldade” båten. Smeds Malaxb. 92 (1935).
2) (numera bl. i skildring av ä. förh.) motsv. TJÄLL 1 b: (ss. utsmyckning l. skydd mot köld l. drag o. d.) täcka (vägg(ar) l. tak) med vävnad(er) l. täcke(n) (inför högtid l. gille o. d.); äv. med bestämning betecknande det varmed man täcker ngt. Tjälla .. (dvs.) Spänna ett tyg öfver något. Dalin (1854). Bodarna på tingsplatsen sattes i ordning, och deras inre tjällades med mer eller mindre kostbara täcken och förhängen. Lönnberg Ragnf. 147 (1873). Så praktfull och lysande blev .. (lågstugans) utstyrsel vid högtider och gillen .. då stugan tjäldades och ej en fläck fick finnas bar, varken i taket eller på väggarna. HantvB I. 1: 411 (1934). ICAKurir. 1995, nr 42, s. 3.
Särsk. förb. (†; till 1): TJÄLLA ÖVER. spänna tjäll över (ngt, äv. ngn). IErici Colerus 2: 97 (c. 1645; med avs. på bin). Komma the in mot Säland sent mot en afton; och leggia till wid en öö och tiälla öfwer sin skep. Verelius Gothr. 149 (1664). Swedberg Schibb. 389 (1716).
Spoiler title
Spoiler content