SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 2006  
TOLK tol4k, sbst.2, m. l. r.; best. -en; pl. -ar.
Ordformer
(förr äv. -ck)
Etymologi
[sv. dial. tolk, tulk]
Brander NatH 26 (1785; utan angiven bet.).
1) (†) vadarfågeln Arenaria interpres (Lin.), roskarl (se d. o. 2). Tolk .. är en Fogel, som jag aldrig sedt på annat ställe .. Han war lik en Wipa, men ei större än en Kramsfogel; magen, bröstet, stierten, wingarna inunder woro hwita; Hufwudet war ofwanpå hwitt med små guhlbruna fläckar beströdt; Halsen inunder och bröstet frammantil woro öfwerdragna med swart. Linné Gothl. 217 (1745). Dalin (1854).
2) (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) vadarfågeln Tringa totanus (Lin.), rödbena (se d. o. 1). Nilsson Fauna II. 2. 2: 89 (1834). En af Ölands allmännaste fåglar, rödbenan eller tolken, som han där kallas. Kolthoff DjurL 96 (1899).
Ssg (2): TOLKA-PIGA. (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) vadarfågeln Tringa hypoleucos (Lin.), drillsnäppa (vilken anses stå i ett tjänsteförhållande till rödbenan). Nilsson Fauna II. 2. 2: 89 (1834). FoFl. 1915, s. 56.
Spoiler title
Spoiler content