TRAFIKABEL traf1ika4bel, adj. -bla.
om trafikled l. trafikanläggning o. d.: som kan trafikeras (se TRAFIKERA 2), trafikerbar; (lätt)åtkomlig l. (lätt)tillgänglig; förr äv. i allmännare anv., om annat utrymme. (Ångpannans dimensioner skall vara sådana att) de omgifvande rökkanalerna kunna rensas samt, om också ej direkt trafikabla, åtminstone vara .. (så stora att man med ljus) kan öfverskåda dem. TT 1876, s. 38. Detta förut grunda farvatten är genom muddring gjordt trafikabelt för mindre djupgående fartyg. Höjer Sv. 3: 86 (1883). Vid denna tid fanns ännu ingen trafikabel väg ditut. Funch Resk. 41 (1928). Om några veckor skulle den sibiriska banan, som förstörts av bolsjevikerna, åter vara trafikabel. Gummerus Orostid. 43 (1931). Både höger- och vänstersidan av brons körbana (var) i trafikabelt skick. KvällsP 19 ⁄ 5 2000, s. 17. — jfr O-, SVÅR-TRAFIKABEL.
