publicerad: 2007
TRAFIKERA traf1ike4ra, v. -ade. vbalsbst. -ANDE (se avledn.), -ING.
Ordformer
(traffiquera 1623–1741. trafikera (-c-, -qu-) 1664 osv. traviquerandhe, p. pr. c. 1698)
Etymologi
[jfr d. trafikere, eng. traffic; av t. trafikieren l. fr. trafiquer, idka handel, av it. trafficare (se TRAFIK). — Jfr TRAFFICKING, TRAFIKABEL, TRAFIKANT]
1) (†) motsv. TRAFIK 1: handla (se HANDLA, v. 12 c), idka handel l. köpenskap; särsk. i (mer l. mindre tautologisk) förb. med handla; särsk. ss. p. pr. i adjektivisk anv. Så att de der säkert uthan fahra till lijff eller gods hoos de Dantziger vandra, leffua, handla, vandla och traffiquera måge. AOxenstierna 1: 511 (1623). Alla skippare, köp- och handelssmän, som till landh eller vatns traffiquera. AOxenstierna XI. 1: 133 (1634). De fremmande afskreckias till oss som för detta att komma, sökiandes heller på andra sijdhan, hvarest tollen mycket lindrigare ähr, handla och trafiquera. RARP 9: 384 (1664). Effter widh infallandhe krigh den traviquerandhe Segelationen till största dhelen lärer blifwa instält, så (osv.). KKD 11: 115 (c. 1698). Hvad fördelningen af vårt i Städerne trafiquerande Borgerskap angår, så (osv.). VetAH 1767, s. 224. Låter det tänka sig att bokhandeln, olik andra industrigrenar, har den särskilda beskaffenhet att det bättre lönar sig att trafikera med en dålig vara än med en god. Frey 1850, s. 247. Smedman Kont. 7: 84 (1874).
a) med avs. på trafikled l. trafikanläggning l. område l. plats(er) o. d.: (återkommande o. mer l. mindre regelbundet) färdas på l. över l. genom l. till l. mellan, befara (se BEFARA, v.2 I 2); särsk. om kollektivt trafikmedel l. trafikföretag: ombesörja trafiken på (viss) trafikled osv.; särsk. dels i pass., dels ss. p. adj. (se slutet). Rederiet trafikerar sträckan Helsingborg–Helsingör. Järnvägsspåret trafikeras enbart av godståg. Smedman Kont. 7: 84 (1874). Allt tydde på att (Suez)kanalen kunde både utföras och trafikeras. Kruhs UndrV 12 (1884). Vi möta en mängd ångbåtar. Icke mindre än 600 sådana trafikera Volga. Verd. 1892, s. 180. En form av samfärdsel .. var diligenserna, alltså de av postverket ägda hästvagnarna, vilka regelbundet trafikerade vissa linjer. Paulsson SvStad 1–2: 179 (1950). Snabbtåget X2000 som trafikerar Stockholm–Göteborg med en hastighet av 200 kilometer i timmen. Expressen 13 ⁄ 12 1991, s. 2. Som mest trafikerar upp till 120 000 fordon tunneln varje dygn. GT 21 ⁄ 10 1998, s. 10. — jfr OCEAN-, SAM-TRAFIKERANDE. — särsk. ss. p. pf. i adjektivisk anv.; särsk. med adverbiell bestämning angivande trafikens omfattning l. styrka l. intensitet. En livligt, hårt, svagt trafikerad gata. Smedman Kont. 7: 84 (1874). Peru, som vid 1871 års slut hade trafikerade banor af 54 geografiska mils längd. UB 7: 164 (1874). Särskilt anmärkningsvärt är, att vid det nu trafikerade älvläget ingen kanjon förekommer. Ymer 1916, s. 230. Genom motorismens utbredning fylles luften i de starkt trafikerade storstäderna med de giftiga förbränningsgaserna. Bolin VFöda 39 (1933). Flygrutten Stockholm-Göteborg är den mest trafikerade i Sverige. DN 13 ⁄ 3 2005, s. C3. jfr MOTOR-, O-, SVÅR-TRAFIKERAD.
b) (numera bl. i Finl.) med obj. ersatt av prep.-uttr. l. utan utsatt obj.: gå i (regelbunden) trafik. Att strömmen .. är så stark, att ångbåtar ej kunna trafikera mellan dessa båda platser. Kongo 1: 237 (1887). De färjor som trafikerar på vintern är stora och relativt starka. Vasabl. 18 ⁄ 1 1981, s. 1. (Butiksbilen) trafikerar alla dagar förutom söndag på olika rutter. ÖNyland 26 ⁄ 8 1995, s. 10.
Ssgr (till 2): TRAFIKERINGS-PLIKT. plikt (för trafikföretag) att trafikera (viss vägsträcka l. trafiklinje l. visst område o. d.). SFS 1979, s. 1324. (Kunderna kan) bli nekade skjuts eftersom taxis trafikeringsplikt upphör. Expressen 25 ⁄ 6 1990, s. 20. —
-TILLSTÅND~02 l. ~20. i fråga om dels trafikanläggning, dels (o. numera i sht) trafikföretag: (av myndighet utfärdat) tillstånd (se d. o. 4) att utnyttjas i resp. bedriva (yrkesmässig) trafik. TT 1898, Allm. s. 48. LKAB:s dotterbolag .. fick förra året trafikeringstillstånd i Norge. DN 7 ⁄ 10 1997, s. A14.
Avledn.: TRAFIKERANDE, m. ⁄ ⁄ ig. (†)
1) till 1: handlande, köpman; jfr trafikant 1. Att icke något plunderi företages eller annor osäkerheet och skada den resande och traffiquerande tillfoges. AOxenstierna 4: 510 (1629). På begge sijdor (blev) een special handelstractat slutin, them traffiquerande på begge sijdor .. till nytta och fördeel. RARP 9: 306 (1664). Mig och några enskylte will jag rikta med Inrikes Manufacturer och Fabriquer, och således äta ut de trafiquerande. Dalin Arg. 2: nr 8, s. H 3 a (1734). Handlande och trafikerande uti Finlands stapelstäder äga rätt att derstädes upplägga salt och omalen spannmål, under åtnjutande af nederlagsfrihet. SPF 1839, s. 90.
2) till 2: trafikant (se d. o. 2 b). (Personalen får ej) gifva andra underrättelser än sådana, som för trafikerande kunna vara behöflige att känna i och för deras fortkomst på banan. ReglTjSJ 1858, s. 5. Björkman (1889). —
TRAFIKERBAR, adj. till 2, om trafikled l. trafikanläggning o. d.: som kan trafikeras, trafikabel; framkomlig för trafik, farbar, körbar. FoU 15: 80 (1902). Rotterdam .. har den nackdelen att Maasflodens mynning är väsentligt smalare och mindre lätt trafikerbar än Scheldes breda mynningsarm. FinT 1955, s. 16. (Bryggan) är i trafikerbart skick. GbgP 13 ⁄ 8 2001, s. 6. jfr o-, svår-trafikerbar.
Spoiler title
Spoiler content