SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 2007  
TRAPPLA trap3la2, v. -ade.
Etymologi
[sannol. av t. trappeln, iterativbildning till trappen (se TRAPPA, v.1)]
(numera föga br.) trippa, traska (med små lätta steg); särsk. om djur. Ehrengranat Ridsk. II. 1: 84 (1836). Det lät, som när en skock med får trapplar öfver en bro. AB 24 ⁄ 2 1843, s. 2.
Spoiler title
Spoiler content