publicerad: 2007
TREDING tre3diŋ2 l. (numera bl. i bet. 4 b) TREDJUNG tre3djuŋ2, äv. TRIDJUNG tri3djuŋ2 l. TRIDUNG tri3duŋ2, förr äv. TRIDING, r. l. m.; best. -en; pl. -ar (HSH 29: 380 (1654) osv.) ((†) -er G1R 28: 216 (1558)).
Ordformer
(treding (-ee-, -dh-, -ii-, -gh) 1530 (:tredingsmen) osv. tredjung (-iu-, -iw-, -gh) 1527 osv. tredning 1707. tredung 1540 (: Tredungz Lax)–1667. trejung 1749. triddiunghienn, sg. best. 1596. triddungenn, sg. best. 1553. triding (tt-, -ij-, -dh-, -gh) 1532–1785. tridiongh 1540. tridiudingh 1558. tridiungn 1530. tridjun- (-iw-) i ssgr 1540 (: Tridiwnxtiionda), 1556 (:tridju(n)x spa(n)). tridjung (th-, -dd-, -dh-, -iu-, -iw-, -gh) 1540 osv. tridning (-gh) 1586–1644. tridung (-dh-, -gh) 1525 osv.)
Etymologi
(om ä. förh.)
1) tredjedel; särsk. dels om (kvinnas) tredjedel av arv, dels om kronan tillkommande tredjedel av allmänning l. vattendrag o. d., dels om (präst tillkommande) tredjedel av tionde. Aff th(e)nne forne(m)de tompt behall(e)r benemde lasse tridu(n)gen. OPetri Tb. 1: 78 (1525). På presternes Tredingh aff tieonden skall intedh hinder skee, och hwar legenhetthen så är, att samme tridningh icke kan införes medh Skafften, ther skole Bönderne införre när thii andre twå deeler framföres. Stiernman Riksd. 362 (1586; rättat efter orig.). Der aff skall och hustro Chirstin hafwa sin tridiungh. ÅngermDomb. 1647, s. 102. Hwarföre äre twå tredingar vthaff Jorden obewqwäme at boo vppå, för heta eller köld skul? Sylvius Mornay 173 (1674). 38 § bifölls med then anmärckning, i stället för tridung af kongsådren, sättes tridung af wattnet. 2BorgP 7: 553 (1741). (Hon skall) ha’ lön för tredings år, och se’n full piglön och städsel för nästa år. Knorring Torp. 2: 40 (1843). Det tog en treding af mitt lif att bli så vis. Hallström LegDr. 36 (1908). — jfr KONUNGS-TREDING.
2) ss. administrativ o. d. indelningsenhet: tredjedel av hemman l. socken l. landskap o. d. En almenningx öö .. som log vnder Jomale tridung. BtFinlH 2: 375 (c. 1555). Anbelangande Gåttland i gemeen, så fördehlas det uti Tredingar. HSH 29: 380 (1654). LMil. 4: 622 (1695; i fråga om hemman). Fördelade i tre ”tredingar” med tillsammans mellan åttio och nittio byar .. (fanns i Umeå) närmare 450 skattskyldiga bönder. TurÅ 1937, s. 36.
3) i fråga om jordbruk, dels om treskiftesbruk, dels (i sht i ssgn TREDINGS-BRUKARE) om bruk av annans jord varvid lönen utgjordes av en tredjedel av den årliga avkastningen; förr särsk. i förb. till tredings, på en tredjedels åker resp. på villkor att erhålla en tredjedel osv. Åboen Måns Nilson, som Bostället ofwannämbde åhr bebodt föregifwer sig första åhret brukat till Tredningz och det andra till haldna, och alt så intet böra betala mehr än Tredingen utj den Eena och hälfften af den andra Tunnan. VDAkt. 1707, nr 503. Färgaren Berghultz har att aflåta vackra Sädes-vicker, äfven kan till Tredings få sättas omkring 20 tunnor Potatis. LdVBl. 1839, nr 17, s. 4. Hälftenbruk eller till tredingen önskas till den 14 nästkommande Mars af en nykter, driftig och erfaren jordbrukare. SmålP 1890, nr 5, s. 1.
4) (tredjung, tridjung) ss. rymdmått.
a) (i sht om ä. finländska förh.) rymdmått för spannmål motsv. 1/3 karp; jfr KOLMAS. Jansson 266 (i handl. fr. 1554; läst i orig.). Brödvackan skulle .. bestå av 1 tridjung råg, 7 marker fisk. Cederlöf FinlPrästEkon. 109 (1934).
b) rymdmått av 16 kannors rymd, ostronträ. Undantagandes Ostron-tunnor, som komma at delas uti trediungar, och hwar trediung af sexton kannor. FörordnMåhlMåttVigt 29 ⁄ 5 1739, s. A 3 b.
5) soldat l. ryttare som anskaffades o. underhölls av tre rotar l. rusthåll gemensamt; äv.: regemente av dylika; jfr TRE-MÄNNING 2. Jon Nielsson, war soldat, för wästra Stampehult och allgutzboda sochn, under tredingarne. VDAkt. 1710, nr 312. Ingen af Treedingarna hwarcken i Nåttebäckz eller Lindhoffda giäld war tå i lijffwe mehr än Peer i Granhult. VDAkt. 1711, nr 59.
Ssgr: A (†): TREDING-SÄDE, -TAK, se B.
B (i allm. till 1; i allm. om ä. förh.): TREDINGS-BALK. (†) om vardera delen av en av tre timmerbalkar sammansatt däcksbalk; jfr balk 1 a α. I brist af hela däcksbalkar, sammansättas de af .. tre stycken .. (då) blir hvarje del lika med 1/2 af balkens längd och får namn af tredingsbalk. Lavén Sjöv. 8 (1853). SFS 1907, Bih. nr 73, s. 11. —
-BONDE. torpare som deltog i vissa utskylder med tredjedelen mot helbonde; jfr bonde 1 d o. -torpare. Thulin Mant. 1: 35 (1890). —
(3) -BRUK. treskiftesbruk; jfr -säde, -träde. Hos allmogen (har det varit) brukeligt, att på lerjord omväxla med ärter, hvete och korn, hvilket tredingsbruk fullföljes utan trädning. EconA 1807, apr. s. 98. —
(3) -BRUKARE. jfr brukare 3. VDAkt. 1711, nr 327. (Boställets) skötsel öfverlämnades .. åt en s. k. tredingsbrukare, som skulle svara för driften .. I ersättning för sin möda skulle han njuta tredjedelen af all gårdens afkastning. MinnGPrästh. 2: 159 (1925). —
(3) -SÄDE. (treding- 1688. tredings- 1747 osv.) jfr -bruk. Landtmätaren (skall) intet förgiäta i Descriptionen at uptekna om ett hemman är eensäde, tredingsäde eller halfparten af jorden åhrligen bruukas. CivInstr. 273 (1688). —
-TAK. (treding- 1954. tredings- 1784 osv.) om tredelat innertak med plant mellanparti o. två sluttande sidopartier. (De bygger husen) liusa; antingen med hel panelning eller tredingstak. VgFmT III. 3–4: 51 (1784). —
-TIONDE. tredjedel av tionde (se tionde, sbst.1). SkaraStiftJordeb. 30 (1540). Prelaten .. uppbar kyrkans tredingstionde. Weibull o. Tegnér LUH 1: 38 (1868). —
(3) -TRÄDE. (†) om tredingsbruk. Åckerjorden wid Prästegården som är tredingz träde, hafwer Prästänckian nu Twå åhr sådt öfr alt och intet Tredingen som sigh borde. VDAkt. 1699, nr 430. Weste (1807). —
-ÄGA. till kronan hörande tredjedel av allmänningsjord (som upplåtits åt enskild); i sht i pl. Klage att herredet skeer stor intrångh opå de tridingzegorne som der till af ålder läget hafwer. RA II. 2: 333 (1617).
SAOB
Spoiler title
Spoiler content