SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 2005  
TIONDE ti3onde2 l. 320, sbst.1, n. (UrLdKatedrSkolH 113 (i handl. fr. 1701: Skoltiondet, sg. best.) osv.); äv. (numera föga br.) r. l. m. l. f. (G1R 1: 46 (1523) osv.); best. -et (äv. att hänföra till obest. tiond), ss. r. l. m. l. f. -en (äv. att hänföra till obest. tiond); pl. -en (äv. att hänföra till sg. tiond, SkaraStiftJordeb. 21 (1540: biscopztiionde(n)), 5Mos. 26: 12 (Bib. 1541) osv.); äv. (numera föga br.) -er (äv. att hänföra till sg. tiond l. tionda, G1R 12: 49 (1538), Sparre Frisegl. 1: 49 (1832)) ((†) -ar (äv. att hänföra till sg. tiond, G1R 3: 33 (1526: kyrkio tiendhar), OPetri 4: 129 (c. 1540))); förr äv. TIOND, n. l. r. l. m. l. f.; best. -et (se ovan), ss. r. l. m. l. f. -en (se ovan); pl. -en l. -er l. -ar (se ovan); förr äv. TIONDA, r. l. f.; best. -an; pl. -er? (se ovan).
Ordformer
(tidende (-ij-) 15551606 (: Tidende Ladunn). tiend (-ii(j)-, -ij-, -iy-, -nn-, -dh, -(d)t) 1522 (: Biscops tient)1747. tiende (-ig-, -ij-, -(i)y-, -nn-, -dh-) 15241737 (: skafttiende). tiender (-ij-), pl. 1543 (:Kyrketijender)1769. tiene (th-, -nn-) 15461595 (:Kyrkietiene). tiionda (-ij-) 1540 (: Bisps Tijondan), 1540 (: gårdz tiionda). tijande 1695. tijnde 1631 (: kyrkietijnde). tiond (-ij-, -i(j)u-, -j-) 15281850 (: tiond-gris). tionda- (-ij-) i ssgr 1530 (: tijondabåår)1749 (: tijonda-vin). tionde (-ighi-, -(i)j-, -iy-, -y(i)-) 1524 osv. tionder (-ij-, -iy-), pl. c. 1540 (: kyrkio tiyonder)1832. tynd- i ssg 1633 (:tyndhöö))
Etymologi
[fsv. tiond, tionde, m.; motsv. fd. tiændhe, tindæ (dan. o. nor. bm. tiende); jfr fsax. tehando, tegotho (mlt. tegede, teigende), fht. zehanto (t. zehnte), feng. teogoða, teoða (eng. tithe), gr. δεκάτη; ombildning av fsv. tiund, f. (o. m.) tionde (motsv. fvn., nyisl. tíund) med anslutning till TIONDE, räkn.; fsv. tiond i sin tur substantivering av TIONDE, räkn. — Jfr TIONDA, v.]
(form för) lagstadgad skatt l. avgift som utgör (cirka) en tiondel av produktionen l. motsvarande värde i reda pengar o. som erläggs till andlig l. världslig myndighet; särsk. (om ä. förh.) om sådan skatt införd i Sv. på 1100-talet; särsk. dels i uttr. (ngns) rätta tionde o. d., tionde som i storlek l. värde o. d. överensstämde med vad som var föreskrivet, dels i uttr. giva tionde i strået, se STRÅ, sbst.1 2 a ε; äv. i mer l. mindre oeg. l. bildl. anv., särsk. om frivilligt åtagen skatt l. avgift l. offer l. gåva o. d. G1R 1: 46 (1523). Alla hånda tijende, rog .. humbla, fiskerij, fuglelek etc. G1R 5: 60 (1528). Hedningarna hafwa och gifwit tijende til sina Affgudar. Ekman Siönödzl. 323 (1680). Aldenstund någre Sochner .. hafver aldrig till dato vehlat beqväma sigh till at utgiöra dheras rätta tionde .. finner (osv.). Wallquist EcclSaml. 5–8: 198 (1681). Then tionde, som å .. (bergsmännens) Blåsningar beräknas. PH 8: 7465 (1766; rättat efter orig.). Hildebrand Medelt. 1: 285 (1881; om förh. under den romerska antiken). 1/3 af tienden erhöll prästen, och de öfriga 2/3 delades mellan biskopen, sockenkyrkan och de fattige. Aldén Medb. 1: 107 (1896). Under Gustaf I:s tid indrogs .. med undantag endast för sockenprestens andel (= tertialtionden) hela tionden till kronan. BtRiksdP 1898, I. 2: nr 52, s. 8. Tionde, (dvs.) urgammal, i de flesta länder förekommande avgift av råvaruproduktionen. 3NF 19: 338 (1933). Att en tiondel av den sådda persiljan aldrig kommer upp motiverades med, att djävulen tog sitt tionde av sådden. Hewe VälsignVäxt. 190 (1939). En studie av mormonernas benägenhet att betala tionde har chockat den amerikanska ekonomkåren. SvD 19 ⁄ 2 2000, s. 2. — jfr BARNHUS-, BERGVERKS-, BISKOPS-, FATTIG-, KRONO-, KVICK-, KYRKO-, PASTORS-, SKAFT-, SMÖR-, SOCKEN-, STRÅ-, SÄDES-, TERTIAL-TIONDE m. fl.
Ssgr: A (†): TIOND-ANDEL, -AVGIFT, -BOD, -BODA, -FISK, -FOGDE, se C. —
-GRIS. gris som erlagts ss. tionde; jfr tionde-kalv, tionde-kreatur. Med en borst af tiond-gris hon kittlar / En prost i näsan då han tar sin lur; / Då drömmer han om bättre pastorat. Hagberg Shaksp. 10: 110 (1850).
-LADA, -LÄNGD, -PERSEDEL, -REST, -RÄKNING, se C. —
-SKYL. skyl som erlagts ss. tionde; jfr tionde-kärve. Anna michielz dotter schall hafua stulit En Tjond schyll, och elliest – 2. kornband wara bort ko(m)men af hans åcker tegh. ÅngermDomb. 7 ⁄ 12 1646, fol. 20. ÅngermDomb. 1647, s. 91.
-SPANNMÅL, -SÄTTNING, -UPPBÖRDS-MAN, se C.
B (†): TIONDA-AVGIFT, se C. —
-BÅR. ss. mått-beteckning: bår (se bår, sbst.1 1 a) med malm erlagd ss. tionde; jfr skatte-bår. Jtem dierffues någer mett tresko krononass affrad eller tijondabåår mett sig jnneholla haffwij förgiortt sin gruffuadeell. G1R 7: 141 (1530).
-JÄRN, -KÄRVE, -LAX, -RÄKNING, -TAGARE, se C.
C (förr): TIONDE-ANDEL~02 l. ~20. (tiond- 1730. tionde- 1726 osv.) (an)del av tionde; jfr -tertial. Att afgifwa till prästen den tiondeandel af fisket, som (osv.). 2BorgP 3: 482 (1726). De församlingar, som frikostigt öfverlåtit sin tiondeandel till Lunds lasarett. BtRiksdP 1898, IV. 1: nr 83, s. 40.
-ANSLAG~02 l. ~20. anslag i form av tionde l. baserat på tionde. Utlåtande .. angående .. indelte räntors och tionde-anslags återingående till Kronan. BtRStP 183435, IV. 1: nr 273, s. 1. Såsom riksdagsman 1689 räddade W(allerius) åt sig och efterträdarna det ansenliga tiondeanslaget. Olsson Herdam. 2: 338 (1947).
-AVGIFT~02 l. ~20. (tiond- 1730. tionda- 1749. tionde- 1682 osv.) avgift utgörande tionde. Ty finner Kongl. Maj:t nödigt, at Herr Fältmarskalken .. tager wid handen hwart ock et Hemmans tionde afgift. LMil. 1: 149 (1682). Linde Kam. 215 (1867: sockens tiondeafgift).
-BELOPP. tionde i form av penningbelopp. Tionde-Jernet .. utgår icke .. medelst tillverkningens tiondebelopp, utan efter beräkning af antalet dygn blåsningen fortfar. Björnstjerna Beskattn. 33 (1832). Att inlösta räntor och kronotionde skola omsättas i penningar. BtRiksdP 1890, I. 1: Inkomstberäkn. s. 15.
-BETALARE. (numera bl. tillf.) jfr -givare, -görare. Tillstånd (för gymnasie- o. skolstaterna), att omedelbart af Tiondebetalarne sjelfve uppbära sagde Lönings-Spannmål. Alopæus BorgåGymn. 580 (1817).
-BEVILLNING. (numera föga br.) bevillning (se d. o. 3) i form av tionde; jfr -gärd, -skatt. En tiondebevillning, troligen den oerhördaste något land i Christenheten har att framte. Strinnholm Hist. 5: 116 (1854).
-BOD. (tiond- 16461653. tionde- 1629 osv.) bod l. magasin för förvaring av tionde som erlagts in natura; särsk. om sådan bod för spannmål som utgjorde kyrkans andel i tiondet; jfr -boda, -härbärge. NoraskogArk. 5: 84 (1629). (Tiondet) bragtes .. til Jerusalems tempel, der wissa tionde-bodar woro inrättade. Bælter JesuH 5: 363 (1759).
-BODA. (tiond- 1673. tionde- 16731853) (†) särsk. om förh. i Finl.: tiondebod; jfr -härbärge. (Att) Qvæstor om tiondbodan i Töfsala skulle så laga att den blefve väll förvaradh för tiufvar. ConsAcAboP 4: 177 (1673). Hembygden(Hfors) 1910, s. 205 (1853).
-BOK. bok i vilken räkenskaper angående tionde infördes; jfr -längd, -register. SockenbeskrHäls. 30 (1791). Af tiondeboken inhemtades, att under de 80 sistförflutna åren .. årligen till Pastor utgjorts det nu fordrade beloppet. SvEcclT 1844, s. 67.
-BONDE. (tionde- 1555 osv. tionds- 15551597) bonde med skyldighet att erlägga tionde; i sht om förh. i Finl. HFinlH 3: 249 (1555). När någon tiondebonde genom ovanligt rundeligt öfvermål aftvang .. (prästen) en finkelsup skulle (osv.). Thomander TankLöj. 44 (1825).
-FISK. (tiond- 15551660. tionde- 1530 osv.) fisk som erlades ss. tionde; jfr -fiske, -lax. G1R 7: 156 (1530). 2:ne fiskehus, som äro taxerade men svage, aldrig har derifrån ärhållits någon tiondefisk. SockenbeskrHäls. 327 (1790).
-FISKE. (†) om fångad fisk som erlagts ss. tionde l. om tionde i form av (rättighet till) fiskeplats; jfr fiske 24. ÄARäfst 121 (1596; om fiskeplats). Wilskman Eccl. 513 (1760).
-FOGDE. (tiond- 1603. tionde- 1563 osv.) person med uppgift att inom visst område handha uppbörd o. fördelning av tionde; jfr -inspektor. Samme dagh wardt Hans Söffringzson, tiendhe fogte på Collen, anclagedt .. att han hadhe spältt medh Kong:e M:ttz tiendhe, effter som honnom haffwer syntz. HH XIII. 1: 108 (1563). Säden förderfvades genom tiondefogdarnes långsamma kringresor och ransakningar. Linde Kam. 213 (1867).
-FRIHET~02 l. ~20. (tionde- 1841 osv. tiondes- 1638) befrielse från skyldigheten att erlägga tionde. Een långh discurs om then tijondesfrijheten under sätegårderne. RP 7: 138 (1638).
-GIFT. (†) givande l. erläggande av tionde; jfr gift, sbst.1 1. Här giffz tilfälle vnderwisa Almogan om Tijondegifft, och att thet haffuer sin grund i Gudz Ord. PJAngermannus Visit. 226 (1605). VDAkt. 1719, nr 254.
-GIVARE. person som gav l. erlade tionde; jfr -betalare, -görare. At alla Tijondegifware äro answarige för then faststälte Spanmålssumman. ÅbSvUndH 68–69: 120 (1744).
-GÄRD. (numera föga br.) tionde; särsk. om tionde upptaget för ngt tillfälligt ändamål; jfr -bevillning, -skatt. Att .. hvarje christen borde noggrannt utgöra sin tiondegärd. Brunius SkK 38 (1850). Den första egentliga tioendegärden .. som vi veta ordentligt utkrävdes i Sverige, var den sexåriga tionde, som påbjöds vid Lyonkonciliet 1274. SvKyrkH 2: 681 (1941).
-GÖRARE. (†) tiondegivare; jfr -betalare. Sättia ett wist och dregeligit qvantum på wijnsäden .. som tijondegiörarne mäcktige woro att betala. VDAkt. 1712, nr 123. VDAkt. 1751, nr 160.
-HALM. halm erlagd ss. tionde; jfr -råg, -spannmål, -säd. (Att pastorn) tager mer af dem än honom bör .. tijonde halm, julakost, liuss (osv.). ConsEcclAboP 358 (1659).
-HÄRBÄRGE l. -HÄRBRE. (†) förrådshus för förvaring av den del av tiondet som inte tillfaller prästen; jfr -bod, -boda o. kyrko-härbärge. Levander Brottsl. 32 (cit. fr. 1729: tiondehärbret). Arcadius VexjöL 46 (1889).
-INSPEKTOR. person med uppgift att utöva tillsyn o. kontroll av uppbörd av tionde; jfr -fogde. RP 9: 122 (1642). Den provision, som tijonde-inspectorerne hafva af kyrckeherbergen. OxBr. 11: 279 (1643).
-INTÄKT. (†) handlingen att (mottaga o.) taga tionde i förvar; särsk. konkret(are); jfr -uppbörd. Föga eller ingen ricktigheet finnes, öfwer .. tijondhe intäckt och uthtäckt. VDAkt. 1676, nr 202. Församlingsboarna undra öfver huru det skall blifva ställt med Tionde-intecten. VDAkt. 28 ⁄ 1 1857.
-JÄRN. (tionda- 1540. tionde- 1540 osv.) järn erlagt ss. tionde; jfr -silver, -tackjärn o. persedel-järn. VaruhusR 1540. Då alle, som voro rätte Bergsmän, lofvades frihet för alla pålagor till Kronan utom Tionde-järnet. Hallenberg Hist. 3: 209 (1793).
-KALV. jfr -kreatur o. tiond-gris. G1R 5: 66 (1528).
-KONVENTION. (†) om överenskommelse mellan församling o. prästerskap angående prästens uppbärande av tionde. SFS 1830, s. 437.
-KREATUR. (†) kreatur erlagt ss. tionde; jfr -kalv o. tiond-gris. (Prästen) war .. beklagatt för strängheet uthi Tijonde-creaturens infordrande, så wäl af dhe rijka som af the fattiga. HärnösDP 1664, s. 90. HärnösDP 1694, s. 248.
-KÄRVE. (tionda- 1749. tionde- 1978 osv.) sädeskärve erlagd ss. tionde; jfr tiond-skyl. Lind 1: 1859 (1749).
-LADA. (tiond- 1713. tionde- 1541 osv.) lada för förvaring av erlagt tionde; särsk. om sådan lada som sockenmännen hade skyldighet att tillhandahålla sockenprästen för förvaring av dennes andel av kyrkotiondet; jfr korn-härbärge. Mal. 3: 10 (Bib. 1541). Sedhan tagher Presten .. sin Treding .. och förer thet uthi sin eigen Tijende Ladhu, och later thet sielff afftryske när honom synes. Stiernman Riksd. 511 (1600; läst i orig.). H(er)r Probstens egen större lada och Sochnens tionde lada äro tilräckelige til Sädens förwarande. OfferdalKArk. N II 1, s. 82 (1744).
-LAX. (tionda- 1530. tionde- 1541 osv.) jfr -fisk, -fiske. HH XI. 1: 8 (1530). Prosten Frisendahl gjorde äfwen anspråk på ersättning af den tiondelax, hwaraf han genom sjöutgräfningen komme att gå i mistning. Englund Ged. 87 (1853).
-LÄNGD. (tiond- 1649c. 1770. tionde- 1620 osv.) längd med uppgifter dels om vem som var befriad från resp. skyldig att erlägga tionde, dels om mottaget tionde; jfr -register. VästeråsDP 15 ⁄ 4 1620. I Tionde Längd skola införas alla heman och åboer, både de som utgöra Kronotionde och de som äro frie. Rabenius Kam. § 407 (1832).
-MANDAT. (†) förordning om tionde; jfr -ordning, -plakat. SynodA 2: 47 (1586). När .. några af landpresterna ville återfå 1617 års tiondemandat i stället för 1681 års förordning, varnade (osv.). 2SAH 58: 338 (1882).
-OFFER. (†) tionde givet ss. offer. Hwadh .. (prästens försörjning) skeer medh tiyonde offer, eller annor redelig vpbyrd, är thet alt eens. OPetri 1: 365 (1528).
-ORDNING. (†) förordning om tionde; jfr -mandat, -plakat. Begiäres at Tijende Ordningen, som giordes vthi Stocholm åhr 1638 .. måå öffuersees. HSH 22: 271 (1650). UpplFmT 40: 10 (1926).
-OST. ost erlagd ss. tionde; äv. [benämningen beror på att (intäkterna från) ostskatten fördelades på samma sätt som tiondet] om (ost utgörande) ostskatt (se d. o.); jfr skatte-ost. Ostskatten .. kallas också af gammalt tionde- l. skatteost. 2NF 20: 1076 (1914). Alla dessa skattepersedlar till kronan och kyrkan .. tiondeostar och tiondekalvar .. skulle nu uppbäras av herr Klewens fogde. Moberg Rid 13 (1941).
-PERSEDEL. (tiond- 1666. tionde- 16171885) (†) om vara som erläggs i tionde; i sht i pl. RA II. 2: 310 (1617). Förmantes (allmogen) tijond partzeler rettrådigt utgöra, som är foglar, skötfiske etc. Murenius AV 601 (1666). 1NJA 1885, s. 317.
-PLAKAT. (†) kungörelse angående uppbörden av tionde; jfr plakat, sbst. 1, o. -mandat, -ordning. RP 16: 138 (1655). Uti samma häfte, finnas .. tvänne Tionde-Placater af K. Johan III. Porthan BrSamt. 1: 44 (1782).
-RANNSAKNING. (†) undersökning l. granskning av tiondeuppbörd. Schole och alle häredz fougter ware förplictede .. holle Tiende ransackningh vdi så måtte, ath hwar och een bonde schall .. göre sin Eed på lagboken, at han haffwer thet året giordt rätt Tiende. LReg. 7 (1563). VDAkt. 1664, nr 41.
-REDD. (†) distrikt l. pastorat för tiondeuppbörd; jfr redd, sbst.3 4 a. Hwaraf lätteligen inhämtas, at jag intet har mera tjonde än min Ämbets Broder. Jag är derföre nögd, om han för detta mitt sista tjensteår här, will byta om tjonde redden, och får man då se, hwilken som derwid winner. VDAkt. 1795, nr 464.
-REGISTER. tiondelängd. Lindberg o. Johansson Karlskoga 164 (1897).
-REST. (tiond- 1676. tionde- 16761891) (†) om resterande tionde. Att tiondlängderna, specification på tiondrästen infordras af Petso Giers. ConsAcAboP 4: 305 (1676). WoJ (1891).
-RESTANT. (†) person som resterar med tionde. Den orichtighet iagh aff .. allmogen måst förnimma i tijondens vpbärandhe, j det een deehl tijonde-restanter bortflott (dvs. flyttat bort) aff gårdarna. VDAkt. 1692, nr 337.
-RÅG. råg erlagd ss. tionde; jfr -halm, -spannmål, -säd. Almquist CivLokalförv. 3: 164 (i handl. fr. 1544). Teslikes skall ingen bonde här effter tilbiude att föra sin tiende rogh otorkad in ij kyrkioherberget vid straff til görandes. SynodA 2: 9 (1583).
-RÄKNARE. jfr räknare 2 b o. -skrivare. ÅngermDomb. 15 ⁄ 8 1646, fol. 21. Dhen Eedh Tijondhe Rächnarne innan the någon sädh uthe på åcker el(le)r suedio öfwersee och Rächna. VDAkt. 1682, nr 205.
-RÄKNING. (tiond- 1730. tionda- 1749. tionde- 1638 osv.) räkning av säd inför tiondeuppbörd; äv. konkret, om räkenskaper rörande tionde. At presterna bleffue medh Tionde räkningen på åkeren förskonte. Rudbeckius MemQvot. 155 b (1638). En halfvägg, innanför hvilken pastorn hade sitt skrifbord, sina tionderäkningar. Böttiger 6: 64 (c. 1875).
-RÄNTA. (†) om tionde (i form av kontanta medel); i sht i pl. BtRStP 1823, 4: nr 2, s. 951. Därjämte hade en mängd tionderäntor från klosterreduktionens dagar öfvergått i enskild besittning. Stavenow EngRev. 155 (1895).
-RÄTT. (†) tionderättighet. Reuterdahl SKH II. 2: 653 (1850). År 1351, ett svårt år på grund af pest och hungersnöd, afstår .. (biskopen) från viss tionderätt. Hagström Herdam. 1: 16 (1897). LAHT 1902, s. 17.
-RÄTTIGHET~102 l. ~200. rättighet att uppbära tionde; jfr -rätt. AOxenstierna 1: 483 (1633).
-SILVER. jfr -järn, -tackjärn. (Silverköparens) göromål var .. att för Konungens räkning upbära tiondesilfret vid grufvan. 2VittAH 3: 120 (1793).
-SKRIVARE. skrivare som förde räkenskaper rörande tionde; jfr -räknare o. skatt-skrivare. Lindberg o. Johansson Karlskoga 190 (i handl. fr. 1638). Kongl. May:t förnimmer icke utan mishag thet underslef, som af Tiondeskrifwaren, Arrendatorerne och theras tienare föröfwas. Bergv. 1: 203 (1650).
-SMÖR. smör erlagt ss. tionde. Almquist CivLokalförv. 3: 156 (i handl. fr. 1540). Och så kommer gummorna med tiondesmöret till prästgården. MinnGPrästh. 3: 47 (1926).
-SPANNMÅL~02 l. ~20. (tiond- 16451676. tionde- 1554 osv.) spannmål erlagd ss. tionde; jfr -halm, -råg, -säd. G1R 24: 207 (1554). Ingen tijondhe spannemåhl bör så högt wärderas som dhen rena och strjda, bonden till sahlu införer. VDAkt. 1691, nr 192.
-STÄDJARE. (†) om person som gm avtal erhållit rättighet att uppbära tionde. Allmogen .. äro medh theras .. klagemåhl inkompne, huruledes Tijonde Städiarne .. stegra och förhöya för them Tijonde affgifften. Resol. 2 ⁄ 10 1675, s. 2 a.
-STÄMNING. (†) sammankomst l. möte för uppbörd av tionde; jfr -ting o. proste-stämning. LReg. 48 (1688).
-SÄD. jfr -halm, -råg, -spannmål. (Kyrkoherdetjänst) med all tiondesäd såväl som annan prästeränta där årligen falla kan. Olsson Herdam. 2: 25 (i handl. fr. 1564).
-SÄTTNING. (tiond- 1730. tionde- 1692 osv.) fastställande av tionde, i sht kronotionde; äv. konkretare, dels om förrättning för sådant fastställande, dels om resultatet; särsk. i förb. ständig l. viss tiondesättning, bestående l. permanent tiondesättning. Hafwa de sluppit den wisza Tionde sättningen, och få nu utgöra deras tionde i kärwen, altsom den Högsta wälsignar årswäxten. LMil. 3: 207 (1692). VetAH 1741, s. 22 (: ständig). Biskop Bengts Tionde-sättning på Öland af år 1436. Lagerbring 1Hist. 4: 327 (1783). Rabenius Kam. § 323 (1832).
-TACKJÄRN~02 l. ~20. tackjärn erlagt ss. tionde; jfr -järn, -silver. Bergv. 1: 403 (1690).
-TAGARE. (tionda- 1749. tionde- 1800 osv.) person som uppbar tionde; jfr -städjare. Lind 1: 1858 (1749). Vill .. Tiondetagaren hafva Spanmålen in natura lefvererad .. skall han (osv.). Bonsdorff Kam. 108 (1833).
-TERTIAL. (†) om den tredjedel av tiondet som tillfaller sockenprästen; jfr -andel o. tertial-tionde. Dhet smala tilståndh, som iagh genom den ena Tijende Tertialens återkallande ähr råkat uti. HFinLappm. 2: 430 (1691).
-TING. (†) sammankomst l. möte för uppbörd av tionde; jfr -stämning o. prost-ting. UpplDomb. 1: 143 (1639). Hermed stadgas .. at åhrligen tå tijonden all inkommen är .. skall hållas Tijonde Ting i hwart gäldh. KOF II. 2: 483 (c. 1655).
-UPPBÖRD~02 l. ~20. jfr -intäkt. Den årliga tiondeuppbörden. Johansson Noraskog 3: 189 (1886).
-UPPBÖRDS-MAN. (tiond- 1734. tionde- 1885 osv.) (numera bl. tillf.) jfr -fogde. Serenius Kkk 1 b (1734).
D (†): TIONDES-FRIHET, se C.
E (†): TIONDS-BONDE, se C.
Spoiler title
Spoiler content