publicerad: 2007
TRIAS tri4as, r. l. m. (Phosph. 1810, s. 101, osv.) ((†) n. SvLitTidn. 1816, sp. 764); best. (föga br.) -en.
Etymologi
1) († utom i ssgn TRIAS-IDÉ(N)) triad (se d. o. 1); särsk. om statsförbund l. statsbildning av tre stater. All skön sjelsverksamhet är af sig sjelf religiös, filosofisk och sedlig, och tvertom; ty hela denna heliga Trias söker att framställa det Eviga i tiden. Phosph. 1810, s. 101. Man liknade i denna trias Wallin vid thordönet, Tegnér vid blixten och Franzén vid solen. Hellberg Samtida 2: 215 (1870). Ekbohrn (1904; om statsförbund).
2) geol. om den första av de tre perioder som utgör den mesozoiska eran, triasperioden; äv.: triassystemet. Hammargren Jordkl. 54 (1854). Perioden är benämnd Trias eller den tredelta med anledning deraf att formationen, sådan den uppträder i Tyskland, kan indelas i tre grupper. Holmström Geol. 81 (1877). Bayern .. består geologiskt till största delen av flackt liggande, mot öster stupande mesozoiska bildningar, trias och jura. NE 2: 342 (1990).
Ssgr (i allm. till 2, geol.): TRIAS-BILDNING. jfr bildning 4 b α slutet o. -formation(en). Hammargren Jordkl. 112 (1854). —
-FORMATION(EN). triassystem(et) (jfr formation 2 a β); äv.: triasbildning (jfr formation 2 a α). Hammargren Jordkl. 56 (1854). Den marmor, som företrädesvis finner användning till finare skulpturer, är en metamorfoserad kalksten från triasformationen. Gertz o. Grönwall Min. 91 (1923). Bortsett från den lilla triasformationen i Skåne och de svagt oljeförande skiffrarna har vi inga fyndigheter i vårt land av stenkol eller bergolja. De Geer SvNatRiked. 2: 313 (1950). —
(1) -IDÉ(N). [jfr t. triasidee] hist. idén (se idé 4 (b)) om (upprättandet av) ett förbund mellan tre (mer l. mindre likställda o. jämbördiga) stater l. politiska enheter, särsk. i fråga om ett sådant förbund mellan Österrike, Preussen o. de övriga medlemmarna av Tyska förbundet (jfr förbund 4 a); jfr trialism. BonnierKL (1927). —
-PERIOD(EN). jfr period 3 c. Bland de tvåskaliga blötdjuren är Posidonia minuta .. talrik och förekommer genom hela Trias-perioden. Lindström Lyell 179 (1857). —
-SYSTEM(ET). sammanfattande, om triasperiodens avlagringar; jfr system, sbst.1 1, o. -formation(en). Holmström Naturl. 1: 168 (1888). I mellersta Europa består triassystemet af tre skilda afdelningar, nederst en sandstensbildning, den brokiga sandstenen, i midten marina lager, musselkalken, öfverst sandstenar och brokiga merglar, keupern. Nathorst JordH 748 (1893).
Avledn. (till 2; geol.): TRIASSISK040, adj. [jfr t. triassisch] som tillhör triasperioden. Horisontalt liggande triassisk kalksten. Fennia XLII. 8: 8 (1921).
Spoiler title
Spoiler content